Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1936 - Carl Björkman: Lysekil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYSEKIL
tänka på Kreutzersonatens final, där prestot
kommer som en enda jublande protest mot
den andra satsens måttlöst melodiska
andante-variationer. Kreutzersonaten hade varit hans
mors älsklingssonat, men varje gång han själv
efter sitt eget brusande och frimodiga presto
åter lät sig fångas av sitt förflutnas andante,
erinrade han sig med en känsla av skam och
kraftlöshet — av att han med ännu en tråd
var hjälplös knuten vid det som var arv och
inte hans eget — att modern aldrig brukade
resa sig från flygeln omedelbart efter det
prestot klingat ut. Hon hade aldrig slutat sin
sonat utan att ännu en gång spela den första
variationen av andra satsens andante con
variazione: musikhistoriens mjukaste bedrift,
fjärran från handling och bragd, känslans
protest och den ädlaste av nuets alla fiender.
461
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
