Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1936 - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
en lejoninna, när det gäller dygden eller
barnet. Paul är hennes manliga motsvarighet,
fastän han inte får tillfälle att visa klorna.
Stina Eriksson på kontoret är ett rejält och
bussigt fruntimmer, som på gamla dar går
och förälskar sig i den snälle judiske
med-direktören i firman och håller ett tämligen
malplacerat försvarstal för den "judiska
intelligensaristokratien" i landet. Därmed är den
goda sidans representanter uppräknade.
Direktören är en sentimental grobian, Birgit Malm
en hoppa, som gärna vill gifta sig men absolut
inte ha några barn. Den dygdiga änkefru Asp
kör ut Nelli, när hon får veta hur det är fatt.
De bägge tanterna stickar yllestrumpor åt
hednabarnen i Afrika men vill inte höra talas
om sin systersons barn. Nellis far har
kompenserat sina bristande framgångar på
bank-mannabanan genom att bli en framstående
frikyrkopredikant men har endast förbannelser
att ge sin i olycka råkade dotter. Figurerna har
levande drag, men verkan av romanen skulle
ha blivit flera grader kraftigare, om inte
färgen varit fullt så tjockt påsmetad.
Boken har en tendens, och mot denna finns
det ingenting att invända, men i sin iver
att utdela slängar till höger och vänster har
författaren — eller författarinnan? — skjutit
över målet. Man kan hålla med om, att
moder-skapet i och för sig är en tillräckligt helig
sak för att aktningen för modern inte ska vara
beroende av prästerlig eller borgmästerlig
välsignelse, man måste beklaga ett system som
tillåter blivande mödrar att slita ut sig på
underbetalt arbete under en period, som är
avgörande för den kommande generationens
livsduglighet, och man kan till och med förstå,
att barnavårdsmän inte alltid uppträder med
önskvärd takt och finkänslighet, ett problem
som säkerligen är värt ali uppmärksamhet
från vederbörandes sida, men hur vill Inge
Forss, att samhället ska bära sig åt med
mödrar, som vägrar att ta emot hjälp, till
och med när barnets liv är beroende av det?
Det är nog gott och väl, att kvinnor vill ha
barn, och det är ingenting ont att säga om,
att de vill behålla sina barn hos sig, när så
är lämpligt och möjligt, men det förefaller
onekligen, som om deras egoism stundom
ginge en smula för långt, som om barnet
i främsta rummet vore till för deras skull
och inte de för barnets, eller låt oss hellre
säga bägge för varandras. Problemet kanske
behöver ventileras, och i så fall kan Inge
Forss’ bok utgöra diskussionsinledning.
Thure Nyman
Rymmare och fasttagare
F. WILLS CROFTS: Juvelkuppen.
Översättning av Hildegard Wieselgren.
Skoglunds. 4: 75.
AGATHA CHRISTIE: Mordet på
Orient-expressen. Översättning av M. Isberg.
Bonniers. 4: 50.
EARL DERR BIGGERS: Charlie Chan på
semester. Översättning av Louis Renner.
Bonniers. 4: 50.
MARY ROBERTS RINEHART: Döden har
bråttom. Översättning av Rolf Wiesler.
Bonniers. 4: 75.
MIGNON G. EBERHART: Huset på taket.
Översättning av Karl Ljungman.
Wahlström & Widstrand.
3: 75.
GLEN BURNE: Vid musikens toner.
Översättning av M. Isberg. Gebers.
3:75.
DENNIS WHEATLEY: Spionen i Stambul.
Översättning av Greta Åkerhielm.
Skoglunds. 4: 75.
LESLIE CHARTERIS: Helgonet hejdar
världskrig. Översättning av Greta Åkerhielm.
Skoglunds. 4: 75.
J. L. HABDY: Alarm. Översättning av Else
Ström. Tiden. 4: 75.
Ovanstående rad av boktitlar erinrar slående
om Svenska Dagbladets senaste tabell över
"Vad Sverige läser". Detektivromaner och
äventyrsromåner, helst av anglosachsiskt
ursprung, tillhöra alltså i närvarande stund
svenska folkets käraste läsning. Brottets och
de fysiska bedrifternas romantik tycks ha
vunnit några hästlängder på den erotiska
missromantiken, vad det nu kan bero på. Det
påstås ju med bestämdhet, att det är damerna
som avgöra vilka böcker, som skola bli best-
488
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
