Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1936 - Eyvind Johnson: Sagan om Brasiliens land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EYVIND JOHNSON
blev det en saga om Brasiliens land, och sedan
blev det en till: den från tiden kring
storstrejken. Då skickade Norrbotten också i väg
en liten laddning.
De stack ut som fregatter och andra vackra,
stridslystna och hoppfulla båtar och kom
tillbaka som spillror efter ett stolt eller nesligt
äventyr — om de kom tillbaka. Ek kunde
berätta om det.
—• Du begriper, man satt här med kärring
och ungar och tänkte i båge. Säkert — man
tänkte i båge, sträckte ut tanken i en stor krok
över berg och ocianer och lät den hamna på
det som Agenturen kallade för kamposen eller
riverian, och där såg man i andan en salighet
som var grann som fan själv. Det var inte till
att stå emot — såna feta jordbitar, där det
växte bå socker och bananer och trän fulla
mä limper.
Och vad skulle de göra i allo mörkö
lando inför en sådan dröm? Här vräker du
i väg ditt lilla torp, som är så fattigt att det
inte ens har en herrgård att lyda under, och
tar ut vad du nu kan ha på banken eller lånar,
som andra emigranter. Det gäller inte att fara
till Amerika. Nähäj, min gossekarl,
Amerika-febern har man inte, nu ska du få se på Det
Märkvärdiga! Det är till Brasiliens land, och
det är inte samma lilla sak som att fara över
till Amerikat och Junäjtid och bli
timmerhuggare eller bonddräng och skicka hem
fortografiet efter fem år och Lillslanten efter
tio; nej, här ska man bli storbonde och få
farm eller facenda eller vad det heter med
egen sockertoppskog på en enda gång. Och
bananer.
De går på de små torpen och myrtegarna
eller i det tunga gråslitet och funderar på
denna konstiga frukt, som ska se ut som en
korv och smaka som, ja, man hittar inga
ord för det, — och så har man hört om
brasilianska apelsinet, som är gult och så stort
som ett barnhuvud och som växer på eller
runt kring eldsprutande berg. Och en vacker
dag slänger Karlsson och Isaksson och
Nilsson och andra spaden, spettet eller grepen och
säger ifrån: att nu ska fan längre. När det
finns saker och ting att få gratis i det
främmande landet, som har ett vatten så blått som
Jordanens flod och en grönska så mild och
saftig som Libanons lunder och Getsemane
örtagård och en jord som är så fet att det
kan vattnas i mun inte bara på fattigt folk.
Ja, där kan man äta och proppa i sej vad
man vill — ta ett får och slakta’t till
kvällsmat, eller en gris eller en hel oxe, om man
vill slå på stort, till jul och midsommar.
Och där behöver man inte ryta åt ungarna
att spara dyngan och sitta på huset och inte
kring knutarna eller i skogen, så att man kan
få tunnan full, för där borta behövs ingen
särskild gödsel. Och där fanns inga skatter. Och
där steg man fram och sa till Staten, att nu
vill jag ha en ny väg, och då kom Staten
med sina negrer och indianer och portugiser
— eller vad det var — och byggde en väg
åt en. Så man kom fram med sin trilla, när
man skulle till stån och sätta in pengar på
banken några gånger om året eller skicka en
eller ett par tusenlappar hem till det fattiga
Sverige — där de så väl kunde behövas. Ja.
Naturligtvis var det varmt där nere, som
i Söderns dalar och Heliga landet och
Mis-sionskongot, men man kunde sitta på sin
veranda eller sin farstubro och slänga till en
negerhövding en tolvskilling och ryta till’en
på brasilianska eller engelska språket, att han
skulle sköta om att nånting blev uträttat. Ta
och plöj opp sockergården och vattna den
här veckan, för jag tänker lägga an mest på
socker den här skörden, nästa skörd tar vi
bananer och apelsin. Och där borta ska jag
ha vete för söndagsdoppet, och bredvid ska
jag ha mitt kaffe, av det bästa med stora
bönorna, som kostar så ohiskligt mycket i
510
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
