Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1936 - Ragnar Svanström: Engelsk samtidshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAGNAR SVAN STRÖM
LÖRD LANSDOWNE
Målning av G. Fiddes Watt.
fakta och citat ur diplomatiska depescher
i otaliga specialfrågor. I den hyllning han
ägnar lörd Lansdowne, finnes heller
ingenting av nationell självförhävdelse. Det är
hans fasta övertygelse, att denne en smula
tillknäppte men förnäme och talangfulle
representant för brittisk diplomati utfört ett
storverk i Englands likaväl som i Europas
intresse, och han finner det helt naturligt att
på sitt dämpat entusiastiska sätt säga ifrån på
den punkten. Gooch är av den uppfattningen,
att när Lansdowne ingick ententen med
Frankrike, hade han inte en tanke på att ge den
en mot Tyskland riktad spets. Han ville helt
enkelt skaffa missämjan med Frankrike ur
världen och ansåg sig därmed göra en stor
kontribution till fredssaken. Det var allt.
Det är också utan tvivel riktigt. Tilläggas
bör emellertid, att Lansdowne, innan han år
1905 avträdde från arenan, tagit en
ombildning av ententens syfte och väsen under
övervägande. Denna fråga tvang sig på honom
genom förhållandet mellan Tyskland och
Frankrike. Den tvang sig på alla den tidens
engelsmän i ledande och ansvarig ställning.
I raden av de publikationer, som sprida
ljus över opinionernas utveckling i
förkrigstidens England, kommer den ståtliga editionen
av viscount Eshers brev och dagböcker1
alltid att intaga en viktig plats. För den stora
allmänheten är väl Reginald Esher ett i det
närmaste okänt namn, och anledningen därtill
är inte svår att finna. Viscount Esher var en
man, som i hela sitt liv höll sig bakom
kulisserna. Han var på sitt filosofiska sätt en
mycket maktälskande herre, men han brydde
sig inte om maktens insignier. Vid sin död
efterlämnade han en ovanligt imponerande
lista på höga ämbeten, som han avböjt. Till
dem hörde chefskapet för krigsministeriet och
vicekonungadömet i Indien.
Sin livsgärning utförde Esher vid hovet,
där han beklädde åtskilliga poster, samt i
olika kommittéer. Han var en av Edvard VII:s
närmaste vänner och tjänstgjorde som en
slags privat adjutant och rådgivare. År 1902
utnämndes han till medlem av en
kommission, som skulle undersöka förhållandena vid
armén under boerkriget. Året därpå fick han
en ny post. Han insattes i ett tremannautskott,
vilket fick sig den synnerligen
maktpåliggande uppgiften förelagd att reformera
krigsministeriet. Ett av resultaten av denna
kommittés arbete var bildandet av "Committee of
Imperial Defence", en mycket betydelsefull
institution, vars uppgift skulle vara att studera
alla imperiets militärproblem och att vidtaga
nödiga åtgärder för att bringa försvarsväsen-
1 Journals and Letters of Reginald Viscount
Esher. I—II. Edited by MAURICE V. BRETT. Ivor
Nicholson & Watson. London 1934. 50 s.
556
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
