Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1936 - Ragnar Svanström: Engelsk samtidshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGELSK SAMTIDSHISTORIA
utveckling finns det ett arbete, som här
i landet efter allt att döma endast i ringa
utsträckning beaktats trots att det erbjuder en
i hög grad fascinerande läsning. Det är lörd
D’Abernons dagböcker1. De kännetecknas av
en större vidsynthet, klokhet och objektivitet
än de flesta andra arbeten av detta slag, de
ge en verkligt god inblick i spelet bakom
diplomatiens och storpolitikens kulisser på
1920-talet, och de lämna viktiga upplysningar
om den tyska republikens utveckling.
När D’Abernon år 1920 utnämndes till
Storbritanniens förste ambassadör i Berlin
efter världskriget, var detta egentligen en
ganska märklig åtgärd från regeringens sida.
D’Abernon tillhörde inte Foreign Office. Han
var inte yrkesdiplomat utan ekonomisk expert.
Han hade fungerat såsom rådgivare åt den
egyptiska regeringen 1883—89 och senare
som chef för Ottomanska banken i
Konstantinopel. Det var väl hans meriter som
finansexpert, som närmast föranledde hans
utnämning till posten i Berlin, ty
skadeståndsfrågans reglering måste bli en av de viktigaste
frågor, med vilka han skulle ha att befatta sig.
De förhoppningar man fäste vid D’Abernon
kommo ej på skam. Han utförde sin mission
på ett verkligen lysande sätt. Ett par
omdömen om honom må anföras. Harold
Nicolson kallar honom i sin bok om lörd Curzon
"en av de skarpsinnigaste och mest vidsynta
ambassadörer, som Storbritannien någonsin
haft", och Bruce Lockhart, känd som
författare till succéböckerna "Memoirä of a
British Agent" och "Retreat from Glory",
säger, att han aldrig sammanträffat med en
mera framstående diplomat än D’Abernon.
När D’Abernon avgick från sin post, var
han själv belåten med sin gärning. Han ansåg
sig ha lyckats. Han hade arbetat för fredens
befästande. Han hade strävat efter att skapa
1 LÖRD D’ABERNON: An Ambassadör of Peace.
I—III. Hodder & Stoughton. London 1929—1931.
ett förtroendefullt förhållande mellan
Tyskland och England och ententens makter
överhuvud. Inte utan vemod läser man numera
några rader, som återfinnas i inledningen till
första delen av hans stora dagbokspublikation.
"Efterkrigsårens historia är berättelsen om
hur oerhörda framsteg ha gjorts i riktning
mot pacificering, om hur den bitterhet och
animositet, som världskriget gav i arv, minskats
och mildrats, om hur misstänksamheten
nationerna emellan försvunnit och hur det
mellan-folkliga samarbetet i hög grad befrämjats."
Så löftesrik tedde sig situationen 1929.
Lörd D’Abernon var alldeles fri från alla
doktrinära och chauvinistiska stämningar.
"Tyskland måste återupptagas i den
europeiska gemenskapen", sade han vid ett
tillfälle. "Vi måste vänja oss av med att betrakta
förhållandet mellan ententen och Tyskland
som ett förhållande mellan segrare och
besegrad. Vi måste tänka mer på framtiden än det
förflutna. Den ömsesidiga misstänksamheten
måste upphöra. — Den engelska allmänheten
måste lära sig inse", fortsatte han, "att rollerna
efter krigets slut i flera viktiga hänseenden
äro ombytta. Tyskland är inte längre den
starka militärmakt, som det var 1914. I dess
ställe har Frankrike med sina bundsförvanter
i lilla ententen trätt. Detta faktum måste bli
avgörande för vår hållning."
Lörd D’Abernon hade den lyckliga vanan
att noggrant uppteckna sina samtal med
diplomater och statsmän. Nästan alltid åtföljdes
dessa anteckningar av en liten analys av
vederbörandes personlighet. Han var en mycket
skarpsynt och mycket förstående iakttagare.
Vad han mer än något annat satte värde på,
var vad han kallade "the wide outlook",
vidsyntheten och integriteten. Han fann den hos
en Briand, en Balfour, en Asquith och en
Stresemann. Om Briand yttrade han, att
"ingen statsman i ledande ställning i våra
dagar visat ett större mått av generositet och
en mera vidsynt livsuppfattning".
561
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
