Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1936 - F. C. Weiskopf: Brev från Prag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F. C. WE1SK0PF
MARIÉ MAJEROVÅ
idéinnehåll äro helt realistiska, i sagans,
legendens eller münchhausiadens form, varvid han
moderniserar det gamla stilistiska arvet utan
att öva våld på det. Under de sista månaderna
har han låtit tala om sig genom två nya verk,
ett drama och en roman. Dramat "Der See
Ukereve" spelar i de afrikanska urskogarna
och har till ämne kampen mot sömnsjukan.
Det är på samma gång en forskningens och
rasmotsättningarnas tragedi och behandlar
samtidigt psykologiska och världspolitiska
frågor. Romanen "Drei Ströme" handlar om
en böhmisk bondpojke, som inte vill bli
bonde utan ställer sig på de urarvas och
utstöttas sida. Kriget rycker honom långt bort
från hembygden, han råkar i rysk
krigsfångenskap, deltar i februarirevolutionen och
upplever de första ansatserna till den slöe och
betryckte musjikens andliga uppvaknande.
Förvandlad återvänder han till hemorten;
han, som en gång inte ville bli bonde, har nu
ändrat åsikt, men han ledes inte längre av
romantiska föreställningar eller av bondens
förvärvsbegär, nej, han besjälas av en önskan
att bli en ärlig jordbrukare, i förbund med
alla andra ärliga arbetare, varhelst de verka.
Om arbetarna i Böhmens "svarta distrikt",
om gruv- och hyttarbetarna i Kladno handlar
en av de mest uppskattade romanerna detta
år: "Die Sirene" av Marié Majerovä.
Författarinnan, vars stora samhällsromaner
upprepade gånger belönats med de högsta
litterära utmärkelser, har i sin nya roman gjort
ett försök att i en berättelse om tre
arbetargenerationer visa industriens och
industriproletariatets utveckling i ett stort hytt- och
gruvområde. Och detta försök har, bortsett
från några detaljer, lyckats. Under det vi
följa kvinnorna och männen av familjen
Hudec på deras väg, lära vi känna historien
om storindustriens tekniska uppsving, bevittna
hur en stad av masugnar går mot sin
blomstring, uppleva hur en stor arbetarrörelse
organiseras. Hela tiden träder det politiska
och sociologiska i bakgrunden till förmån för
det psykologiska. Det finns i Marié Majerovås
roman typer, som erinra om Émile Zolas
hjältar i "Germinal". Deras ansikten och
egenheter inpräglas i läsarens medvetande, som
hade han talat med dem, levat tillsammans
med dem.
Författarinnan till "Die Sirene" har inte
alltigenom kunnat eller velat bevara en sträng
romanform. Understundom påträffa vi ställen,
som äro att betrakta som reportage och
krönika. Dokument, autentiska eller fingerade
brev, citat ur Masaryks verk äro inströdda,
och särskilt ofta finna vi gamla och nya
gruv-arbetarsånger.
I koldistriktet i Kladno har romanen hälsats
med begeistring. En speciellt för ändamålet
ordnad utställning införde de läsare, vilkas
intresse väckts genom berättelsen om detta
distrikt, djupare i den värld, som Marie
Majerovå skildrat i romanform.
I detta sammanhang må nämnas, att kort
630
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
