- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
654

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1936 - Recensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RECENSIONER

om henne med risk a-tt annars fullständigt
tappa tråden och hamna i kaos. Miss
Sackville-West har naturligtvis insett detta och har
åtminstone i ett avseende tagit sitt parti på ett
mycket bestämt sätt: hon vill inte skildra den
miljö och den tid, i vilken Jeanne levde, utan
endast henne själv, hon vill "concentrate ön
Joan of Arc herself bringing in the minimum
of outside politics".

"Jeanne d’Arc förefaller mig vara betydligt
viktigare och betydligt mera problematisk än
någon av de gestalter och de politiska
förhållanden, som omgåvo henne", säger hon
i sitt förord. "Jag har varit tvungen att
vidröra vissa av dessa förhållanden och vissa
fakta i det politiska händelseförloppet. Men
jag har nöjt mig med en enkel hänvisning
och har vinnlagt mig om att ständigt låta
henne stå i förgrunden på andra intressens
bekostnad. Det förefaller mig kort sagt, som
om Jeanne d’Arc utgör ett problem av största
vikt, medan hennes tids politiska
förhållanden ha endast ett lokalt betonat och därför
begränsat intresse. Frankrikes historia på
1400-talet kan inte intressera någon människa
utanför specialisternas skara; Jeanne d’Arcs
märkliga bana återigen är en gåta, vars
lösning man ännu inte funnit." Längre fram
anmärker författarinnan, att Jeannes
levnadssaga aktualiserar många frågor av allmänt
intresse. "Däri ligger för mig det franska
nationalhelgonets verkliga intresse: hon är
inte bara ett tacksamt föremål för biografiska
skildringar, inte bara en pikant gestalt i
pansar och brynja utan en gestalt, som tvingar
oss att ta ståndpunkt till några av de
viktigaste frågorna i trons och otrons värld. Mer
än de flesta av krigshistoriens gestalter
kommer hon oss att tänka."

Så kan man naturligtvis resonera. Den som
skriver detta, vill emellertid i ali
anspråkslöshet ifrågasätta, om inte författarinnan genom
sitt beslut att inte ta någon befattning med sin
hjältinnas omgivning avhänt sig ett mycket
viktigt medel att göra sin skildring inte bara
levande utan också sann. Det är för det första
svårt att finna, att Jeanne d’Arcs tidevarv i
politiskt hänseende är så tråkigt och
ointressant, som miss Sackville-West vill låta påskina.
För min del är jag närmast böjd för att
betrakta det som en av senmedeltidens allra mest

dramatiska epoker. För det andra är det väl
alldeles uppenbart, att det kan ha sin betydelse
att se Jeanne d’Arc i första rummet som en del
av en större enhet och att studera henne med
utgångspunkt från den miljö, för vilken hon
i alla fall framstår som en representant. Det
är kanske inte det lättaste sättet att ta
uppgiften på. Men den torde löna sig. Därigenom
får man nämligen något så när fasta
utgångspunkter, när det gäller att bedöma de skilda
problem av psykologisk art, som anknyta
sig till hennes person, framför allt frågan
om hennes övernaturliga egenskaper, hennes
uppenbarelser, hennes "röster" och mirakler.
Utan dessa utgångspunkter råkar man ut
på subjektivismens gungfly. Det hela blir en
fråga om att tro eller inte tro. I den
frågeställningen har också Victoria Sackville-West
hamnat. Hennes skildring slutar med ett
frågetecken.

*



Mera positiv och mindre problematisk är
den framställning av jungfruns liv, som givits
av Wilton Waldman, tidigare känd som
författare till en fängslande och förtjänstfull
biografi över drottning Elisabet. Waldman
ser Jeanne d’Arcs gärning i främsta rummet
som en häpnadsväckande insats i en stor
internationell kris och fäster mindre avseende vid
problemets religionspsykologiska sida. Han
har fullt klart för sig, att den sekellånga
kampen mellan Frankrike och England genom
det i så många avseenden fascinerande
burgundiska väldets framväxt ändrat karaktär,
intensifierats och tillspetsats. Det var år 1429
inte längre fråga om dynastiska dispyter
allenast. Fejden gällde, vem som skulle bli
herre i Väst-Europa och därigenom bestämma
vår världsdels öden. Denna fråga avgjordes
i realiteten till Frankrikes förmån av Jeanne
d’A c. Hon, en obildad bondflicka, ett
sjuttonårigt barn, strök ett streck över politikernas
planer, hutade åt generalerna och drog upp
riktlinjerna för framtiden. Skådespelet är
säreget fängslande, och Waldman, som är en god
berättare, gör det rättvisa.

Det må emellertid framhållas, att varken
hans eller Sackville-Wests böcker kunna mäta
sig med en framställning sådan som
exempelvis Gabriel Hanotaux givit av Jungfrun.

Ragnar Svanström

654

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free