Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 9. November 1936
- Sven Stolpe: Unga nazistdiktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVEN STOLPE
UNGA NAZISTDIKTARE
1.
Jag var i somras svensk representant, utsedd
av Författarföreningens styrelse, på
"Deutsch-Nordisches Schriftstellerhaus" i Travemünde.
Under charmfull ledning av doktor Fred.
Domes — tysk lektor vid Aarhus’
universitet — möts där varje år författare från alla
de nordiska länderna med tyska kolleger i en
otvungen samvaro, som kryddas av åtskilliga
utflykter och officiella mottagningar.
Huvudpunkten på programmet var i år en resa till
partidagen i Nürnberg.
Det är här icke min avsikt att ge en
redogörelse för det ypperliga sätt, på vilket doktor
Domes förmår sammanföra nordiska och tyska
författare, eller att närmare teckna det delvis
rätt stormiga livet i — och på krogarna
kring — det vackra patricierhuset vid
Travemündes plage. Men en svensk författare lever
icke tillsammans med unga nazistiska kolleger
utan att göra vissa iakttagelser, av vilka några
måhända har ett något allmännare intresse.
2.
Frånsett alla politiska invändningar
förefaller det mig alldeles uppenbart, att den nya
regimen i Tyskland skapat ett helt nytt kapitel
i estetikens historia. Det är kapitlet massans
estetik. Beverley Nichols, den kände engelske
författaren, som tillhör Oxfördrörelsen, har
nyligen i en artikel påpekat, hur man i det
nya Tyskland möter en kult av den fysiska
kraften och skönheten som i icke något annat
land i världen. Han har sannolikt rätt. Det nya
Tysklands ungdom ägnar ungdomens fysiska
fostran ett nästan religiöst intresse. Överallt
möter man uppvisningar av — särskilt
manlig — fysisk skönhet, som icke kan undgå
att göra intryck. Rent estetiskt sett är ett
"Arbeitsdienstlager" med brunbrända
ungdomar, stramt disciplinerade i arbete och vila,
en ovanligt tilltalande syn.
Vida mer överväldigande är emellertid den
nya regimens många gigantiska
massuppvisningar. På partidagen i Nürnberg förekom
bland annat ett möte mellan der Führer och
några hundratusental representanter för det
tredje rikets olika nya ungdomskorporationer.
När Hitler anlände, tändes över hundra
mäktiga strålkastare, som runt fältet, där den
hundratusenhövdade massan stod församlad,
kastade sitt ljus bokstavligen upp i
stratosfären. De väldiga strålarna tycktes förena sig
i en punkt högt över massans huvuden, man
stod som i en ljuskyrka, och skenet kunde
uppfattas långt in i Tjeckoslovakiet. Vad man
än kan ha att invända mot det moraliska värdet
av sådana suggestionsmetoder — ur estetisk
synpunkt var scenen storartad.
Jag bevittnade själv ett annat skådespel av
liknande grandios skönhet. Utanför det nya
stadion har som bekant uppförts en kolossal
utomfriluftsteater, "Dietrich Eckart-Bühne"
— uppkallad efter den excentriske diktaren,
som först upptäckte Hitlers ledarbegåvning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0694.html
