- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
755

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1936 - Annie Åkerhielm: Törnrosslottet. Sagoreflexer. Illustratör: Stig Åsberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANNIE ÅKERHIELM

TÖRNROSSLOTTET

Sagoreflexer

Det var en gång en ungersven som begav
sig ut på vandring för att se främmande
land. Han såg många kungariken; han
gick till dess hans pung var tom; så
stannade han och tog tjänst, till dess den åter
fyllts och han kunde vandra vidare.

Så kom han till ett fagert land med gröna
dalar mellan skogklädda berg; säden stod tät
och feta kor betade på ängarna, och han fick
lust att stanna en tid. Han kom till en
bondgård, där en gammal kvinna stod i dörren och
nickade vänligt åt honom; han bad om en
dryck vatten, och hon hämtade bröd och
mjölk. Han tog åt sin pung, som nu var
ganska tunn, men hon skrattade och slog ifrån
sig med handen.

— Sämre är det väl inte för oss, sade hon,
än att vi kunna mätta en vandrare för intet.

Då sade han:

— Det är väl inte så att ni behöver en
dräng här på gården?

— Jo, svarade hon, det är inte utan. Vi
talade just, husbonden min och jag, om att
städja en sommardräng till skörden.

Hon gick in efter bonden, en vördnadsvärd
gammal man med långt, vitt skägg. Städseln
var snart uppgjord; vandraren stannade och
trivdes väl. Arbetet var rimligt, lön och kost
goda, och sämja rådde mellan husbondfolk
och tjänare. Om kvällarna efter arbetets slut
sutto alla tillsammans, och var och en
berättade vad märkligt han visste. Sommardrängen
hade då mycket att förtälja om händelser och

seder i främmande land. I ett av dem han
genomvandrat rådde en förfärlig jätte.
Fruktansvärda ting hade hänt vägfarande i den
stora skog genom vilken vägen låg.

— Mötte du jätten? frågade en av de andra
drängarna.

— Nej, jag tog en annan väg, svarade
sommardrängen.

De skrattade, ty de tyckte sig ha märkt, att
han aldrig kommit nära de hemska ting han
kunde skildra så levande. Men husbonden
tillrättavisade dem.

— Varför gå den farliga vägen, när annan
väg finns? frågade han. Ni hade nog inte
gjort annorlunda.

Sommardrängen ville även veta besked om
det land, där han nu vistades.

— Vad heter kungen som styr här? sporde
han.

— Här styr ingen kung, svarade bonden,
det gör riksföreståndaren.

— Varför väljer man icke konung här som
i andra land?

— Man vet icke rätt om ej konungen lever.

— Det måste du berätta mig om, husbonde!
utbrast drängen.

Och medan elden falnade på härden och det
mörknade i stugan, berättade den gamle.

— Konungen och drottningen hade länge
inga barn, men till sist beskärdes dem en
dotter. Nu skall du veta att högt uppe på de
blå bergen, som vi se över skogarna, bo sju
feer; man ser ibland i solnedgången deras

755

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free