Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Vår tids augurer - Anmälda böcker - Ortega y Gasset, José, Vår tids tema
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
generationer som sviker sin uppgift och till
dem räknar Ortega y Gasset den nuvarande
europeiska, vilken så tålmodigt fördrager
livsformer som blivit den främmande och inte
motsvarar den innersta livsrytmen; därav den
utbredda andliga apatien.
Politiken betraktas av denne filosof som
något rent sekundärt: när en andlig
strömning börjar sätta spår i politiken, har den
passerat igenom den historiska organismens
alla övriga funktioner. En förändring i det
historiska medvetandet fortplantar sig från
den utvalda minoriteten till massan; denna
minoritet består av tankens såväl som
handlingens män, men det är de förra som först
upptäcker de nya tendenserna. Ortega y
Gassets ord mot det överdrivna, meningslösa
politiserandet är ytterligt välkomna och man
önskar bara att de fastnade i öronen på
ungdomen :
”Om vår generation icke vill förneka sin
bestämmelse, så måste den skaffa sig en
grundlig orientering inom våra dagars vetenskap
i stället för att fastna i politiken, som
alltigenom är otidsenlig och blott ett eko av en
gången tidsanda. Vad man i dag tänker
bestämmer det liv som i morgon ska levas på
gator och torg.”
Framställningens tyngdpunkt ligger dock
i den geniala utredningen av förhållandet
mellan kultur och liv. Författaren pekar på
kulturens och det andliga livets beroende av
det biologiska: han betecknar dem helt enkelt
som en form av biologiska funktioner;
kulturen är inte annat än ett biologiskt verktyg.
Han förkastar rationalismens absoluta
sanningsbegrepp såsom livsfientligt likaväl som
relativismens upplösande tvivel på alla
värden. Det är nödvändigt att följa två motsatta
imperativ, det andliga och det vitala, två
makter som ömsesidigt reglerar och
övervakar varandra. Varje rubbning i jämvikten
dem emellan medför ohjälplig degeneration.
Vår kulturkris utgör följderna av en sådan
rubbning. Den moderna tidsåldern, från
renässansen intill nu, har behärskats av en ensidig
kulturtendens; man har levt för religionen,
moralen, vetenskapen eller konsten, men
aldrig avsiktligt för livet självt. Även sedan
kristendomens livsförnekande makt blivit
bruten och för flertalet blott det jordiska
livet återstått har man fortfarit att leva för
något annat: för kulturen. Kulturen har
objek-tiverat sig och trätt i motsättning till det
spontana livet, varur den framgått. Livet har
sålunda underkastat sig sin egen skapelse.
På detta stadium triumferar kulturen i sin
yppigaste blomstring, men när vitalitetens
tillflöde inom kort upphör, börjar förvissnandet,
nedgången, krisen, och vid första allvarliga
påfrestning hotar kulturens sammanbrott. Det
är den situation som nu råder i Europa.
När den känsloburna övertygelsen anpassas
efter förnuftsmässiga ideal, upphör kulturen
att vara en verklighet och lägger sig som ett
sken på ytan av vårt sanna liv; den blir en
gigantisk massillusion. Det vitala imperativets
krav måste sättas in: de ideal vi bekänner oss
till måste omformas så att de utlöser
personlighetens djupaste kraftresurser och de former
av kultur som är oförenliga med livet självt
måste utgallras.
”Vår tids uppgift är att ställa förnuftet
i vitalitetens tjänst, att inordna det under det
biologiska och låta det behärskas av det
spontana. Om några år ska det förefalla absurt,
att man en gång begärde av livet att det skulle
tjäna kulturen. Den nya tidens uppgift är just
att vända på förhållandet och visa att det
i stället är förnuftet, konsten, etiken, som
skola tjäna livet.”
Det är samma problem som här hemma
utlöst sig i den förvirrade och av missförstånd
uppfyllda diskussionen om primitivism och
humanism. Ortega y Gassets framställning
borde vara nyttig för båda parter att ta del av.
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
