Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ragnar Svanström: Böcker om historia och politik - Anmälda böcker - Whitaker, John T., And Fear Came - Miller, Webb, I Found No Peace
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAGNAR SVANSTRÖM
aktier i höjden. Däremot bekämpade de den,
som visade sig skeptisk beträffande
förbundets värde eller effektivitet.”
Det är två kapitel av boken som man läser
med särskild spänning, nämligen dem som
handla om tilldragelserna bakom kulisserna
under den för N. F. så ödesdigra
japanskkinesiska konflikten 1931 och om förspelet
till den fransk-ryska pakten, som fick sin
slutliga ratificering i mars 1936. Båda ha en
sensationell touche. Och det är tvenne av
Whitakers allmänna slutsatser, som äro
särskilt frapperande. Den ena är: N. F. har inte
bara misslyckats. Det är också vad han kallar
”inherently unsound”. Den andra lyder:
Storbritannien och Storbritannien ensamt är på
grund av sin egoistiska politik ansvarigt för
förbundets bankrutt.
Jag anför detta för att visa, i vilken
riktning bokens tendenser gå och för att indikera,
vari dess svaghet ligger: Whitaker har en
böjelse för svepande omdömen och en
förkärlek för de stora perspektiven, som ibland blir
en smula äventyrlig. Men det ligger mycken
glans över hans ansträngningar att komma till
rätta med problemen, och bakom dem finns
det allvar.
Webb Miller, chef för United Press’
Europa-organisation, skymtar på ett ställe i Whitakers
framställning. Whitaker kallar honom
”världens för närvarande mest energiska och mest
uppslagsrika reporter”. Och när man läser
hans egen skildring av sina upplevelser i
”1 Found No Peace”, så tror man det gärna.
Han har under åratal försett de 1 350
tidningar, som United Press representerar, med
nyheter från hela världen. Han har intervjuat
Lloyd George, Clemenceau, Poincaré, Hitler,
Mussolini, Roosevelt, Gandhi, Sinn
Feinledaren Fitzgerald (senare utrikesminister
men på den tiden jagad av politiska polisen),
en anonym ledare för den indiska
terroriströrelsen, den indiske vicekonungen lord Irwin
och många andra. Han har varit närvarande
vid åtta avrättningar (”by hanging, shooting
and by guillotine”), däribland av
kvinno-tjusaren och kvinnomördaren Landru, och han
har bevittnat och skildrat fem krig på fyra
kontinenter. Han var den ende
krigskorrespondenten på hela västfronten, som omedelbart
efter stilleståndet den 11 november 1918
(i strid med de mest uttryckliga arméorder)
flög in över de tyska linjerna och fick
bevittna, hur de tyska trupperna började sitt
återtåg. Han var den ende utländske
journalist, som 1930 var med om den av Gandhi
inspirerade stora indiska
nationalistdemonstrationen i Dharasana 150 engelska mil norr om
Bombay, vid vilken polisen med hänsynslös
brutalitet inskfed mot deltagarna, som hade
strikta order att tillämpa en passiv taktik. Och
i tävlan med alla världens
krigskorrespondenter var han och hans kollega Floyd
Gib-bons de som först nådde fram till den
italienska armén i Abessinien och de enda,
som bevittnade krigsutbrottet klockan fem på
morgonen den 2 oktober 1935:
”Här var alltså Gibbons och jag med den
mest sensationella nyheten alltsedan
världskrigets dagar — en berättelse om hur vi sutto
på toppen av ett berg och sågo på hur ett
krig började. Vi hade bara femton minuter
på oss att skriva ned vår redogörelse. Det var
en sannskyldig mardröm. Vi arbetade
frenetiskt: det gällde för oss att få in så mycket
som möjligt av skådespelet i några hundratal
ord. Jag skrev 620 ord, ungefär en och en
halv spalt. Och sedan störtade
motorcykel-kuriren i väg.”
Millers telegram om krigsutbrottet anlände
fyrtiofyra minuter före alla andra
meddelanden därom. Under fyrtiofyra minuter var hans
under förtvivlad brådska nedkastade skildring
det enda budskapet om att kriget brutit ut.
Hundratals tidningar i Amerika och andra
länder kastade ut extraupplagor, innan den
italienska regeringen kunde meddela, att
opera
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
