Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
flöt ur pennan. Ändå äro vi inte direkt några
vänner av detta efterhängsna lånord. Det är
klart att det är bra när goda böcker bli
bestsellers — och i allmänhet är det de goda
böckerna som bli det — men ordet har nu
fått publiken så i sitt bann att den tagit skada
till sin urskillningsförmåga. Rent ekonomiskt
är inte best-sellerfenomenet till men för
bokhandeln, ty om ett visst antal exemplar böcker
ändå skall avsättas är det ju likgiltigt vilka
de böcker äro som säljas. Även författarna
äro kanske böjda att med resignation åse
fenomenet. Bokmarknaden har blivit ett lotteri,
där de vanligen dra nitar, men där de också
kunna få en vinst, som är så stor att den
kompenserar dem för många års missräkningar.
Varje författare drömmer om att någon gång
bli best-seller, och denna dröm är så tjusande
att han därför offrar kravet på en liten men
säker årlig utdelning av sitt insatta arbete.
Men rent litterärt och kulturellt är best-seller
-väsendet ett dystert faktum, som belyser den
andliga osjälvständigheten och
slumpmässigheten i publikens reaktion inför litteraturen.
Säkerligen är det också ett ofrånkomligt
faktum, men man önskar att det inte som nu
ytterligare skall underblåsas genom allsköns
publicitet och ofta grovt missvisande
bestsellerlistor. De som borde vara bäst initierade
i böckernas värld, i främsta rummet
bokhandlarna och tidningsmännen, kunde gott tala för
de andliga varorna utan att ta ordet best-seller
i munnen. Ty det är inte nödvändigt att läsa
en bok bara därför att andra läsa den.
1937 års best-sellers
Till fromma för de idealiska B. L. M.-läsare,
som skola studera denna årgång någon gång
i framtiden, skola vi ändock här uppehålla
oss en stund vid 1937 års best-sellers. Vilka
voro de och vad säger listans sammansättning
om publiksmaken?
Svenska romaner
De svenska romaner, som lästes mest (eller
kanske rättare: mest gåvos bort) voro Gösta
Gustaf-Jansons ”Stora famnen”, Hugo
Swens-sons ”Hjalmar Willén och hans klass”, Vilhelm
Mobergs ”Sömnlös”, Olle Hedbergs ”Grop åt
andra”, Dagmar Edqvists ”Fallet Ingegerd
Bremssen”, Waldemar Hammenhögs ”Anna
Sevardt”, Alice Lyttkens ”Det är dit vi
längtar”, Eva Bergs ”Medelålders man” och Harald
Beijers ”Kellermanns”. Av dessa är endast
den sistnämnde ny i det illustra
best-seller-sällskapet. Det tar sin tid för publiken att hitta
en författare, men har den väl gjort det tar
det ofta lika lång tid för den att släppa honom.
Den är misstrogen gentemot nya namn och
trofast mot de gamla, dem som den själv varit
med om att skapa.
Lyriken
Lyriker som bli best-sellers äro lika
sällsynta som vita elefanter. Hjalmar Gullberg
utförde konststycket 1937, vilket hedrar inte
bara honom utan också publiken. Pär
Lagerkvist lyckades knappast ens få god kritik för
några av de mest inspirerade dikter han eller
någon annan svensk skrivit. Publiken räcker
i allmänhet inte till för mer än en diktsamling
per år, och 1937 voro diktsamlingarna
ovanligt många och goda.
I skönlitteraturens periferi rörde sig en
mäktigt strålande best-seller: Harry Blombergs
religiösa bekännelseskrift ”Vi måste börja om”.
Översättningar som lyckats
När publiken har så svårt att hitta till sina
svenska favoriter, hur besvärligt skall den inte
ha det bland utlänningarna. De enda utländska
romaner av hittills okända författare, som ha
en chans, äro de som blivit sådana
super-bestsellers i sitt hemland att ekot nått ända hit
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
