- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / November 1938 Årg. 7 Nr 9 /
703

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Böcker mellan krigen - Anmälda böcker - Gutkind, Erich, The Absolute Collective

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BÖCKER MELLAN KRIGEN

”Människan ensam pekar bortom sig själv,
kan nå utöver sig själv och på så sätt finna
sitt sanna centrum. Hon ensam har öppnat
sin varelses djup inför Gud.

Hela universum kommer till tals genom
människan och genom henne allena.
Människan öppnar alla ting, men öppnas själv av
Gud. Människan, likt Adam, ger alla ting
namn, och världen är i en bemärkelse ett
samtal mellan Gud och människan. Världen
är icke ett slutet system. Vi kan icke
omspänna den med vår tanke. Den förändras
oupphörligt och är lika verklig i varje
ögonblick och i alla sina gestaltningar.”

Men människan har svikit sin uppgift i
skapelsen, hon är den svaga hörnstenen som
kommit hela byggnaden att vackla tills den
hotar att störta i ruiner. Människan har
avskurit sig från verkligheten genom att i tanke
och handling blott sträva efter att äga och
behärska. Svag och instängd i sig själv har
hon gripit till religion, nationalism, idealism:
vilket allt innebär en flykt från den
underbara levande världen, det substantiella nuet.
Människan har svikit av svaghet, i brist på
mod; men hon kan växa sig stark, hon har
alltjämt möjlighet att börja på nytt, att återgå
till den primära grunden och höja sig till sin
sanna bestämmelse. ”Borgaren inom
människan, som vill schackra sig fram till
trygghet, kan bli övervunnen av människan inom
människan, som har mod att leva i Guds vita
hetta.”

I anslutning till ett monoteistiskt
gudsbe-grepp utvecklar Gutkind den immanenta
transcendensens idé, som utgör grundvalen
för hela hans åskådning och som hos honom
framträder med intensiteten hos en
överväldigande upplevelse. De tre komponenterna i
det kosmiska skeendet är Gud, människan och
världen; men Gud är den enda verkligheten,
genom vilken allt har sin existens. Människan
är kallad av Gud, uppväckt och framdragen ur
sin subjektivitets djup, och har blivit
objektiv genom gemenskapen med Gud. Denna

gemenskap innebär dock ej en
sammansmältning, vilket skulle vara liktydigt med
utplåning; Gud förblir alltid Gud, människan alltid
människa. I stället når människan sin högsta
fullkomning, sin absoluta verklighet i denna
gemenskap. Gud, människan och världen
ingår förening i Folket, som är Det Absoluta
Kollektivet, Den Absoluta Staden. Det är en
förening utan någon prägel av flykt eller
idémässighet: den är alltigenom konkret och
omedelbar, är alltigenom förverkligande, är
den högsta verklighet. I Folket når
människan sin odödlighet och sin fullkomliga
frihet; allt inrymmes i enheten och inga
motsättningar existerar, ingenting äger styrka
eller substans i sig självt, allt är blott
symboler, eftersom Gud ensam äger realitet i denna
enhet. ”Endast Gud kan säga Jag. Människans
ord är Du.”

Gutkind betraktar verkligheten som
hierarkisk till sin natur, vilket gör att intet
problem kan lösas för sig, på sitt eget plan.
”Tankens problem kan ej lösas av
tänkandet. Själens ångest kan ej stillas av
psykologi. Ekonomin kommer ej att kunna ordna
upp det kaos och elände som råder inom
våra ekonomiska och sociala förhållanden.”
Han rör sig aldrig med dualismer, ställer
icke kropp och själ eller världslighet och
andlighet i motsättning till varandra.
”Människan är alltigenom kropp och alltigenom
själ, en enhet.” Men denna enhet kan endast
uppnås i Folket, i Det Absoluta Kollektivet,
och dess grundval måste utgöras av ritual och
kult. Ritualen leder ner i de fysiska djupen,
ner i kroppens natt, och tjänar till att
upprätta den brutna förbindelsen ”mellan våra
insiktsfullaste ögonblick och kroppens tysta
mysterium”. Kulten riktar sig uppåt, strävar
till klart gudsmedvetande, till kontakt med
Gud. I Det Absoluta Kollektivet upprättas, i
överensstämmelse med universums
hierarkiska struktur, den fullständiga cirkulationen

703

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 19 22:35:37 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1938-9/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free