Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
för en bok, resultatet av en författares
årslånga arbete och boktryckarkonstens underbara
uppfinning, betala ungefär lika mycket som
för en halsduk
Nya böcker kunna tyvärr inte med svenska
folkets nuvarande läsvanor och de stegrade
produktionskostnaderna bli billigare än de äro.
Att en del böcker gå med vinst är
obestridligt, men denna vinst uppväges av att andra
gå med förlust. En boks pris måste därför
kalkyleras efter en medelstor upplaga. Men
gamla böcker, som så att säga redan en gång
betalat sin tillblivelse, kan man ge ut billigare.
Och det göres också, fastän tidningskåsörer och
indignerade insändare inte tyckas känna till
det. Vi ha visserligen inte infört det engelska
systemet att låta varje efterfrågad bok komma
i billighetsupplaga efter någon tid, därtill räcker
inte vår publik, men ett mycket stort antal
populära böcker, däri främst inbegripet vår
äldre litteratur, finnas redan tillgängliga i
billig-hetsupplagor. Tyvärr saknas det ej exempel på
att utmärkt upplagda, värdefulla billighetsserier
av böcker ekonomiskt misslyckats på grund av
bristande publikintresse. Om inte tidningarna
vore så rädda för allt som kan tolkas som
gratisreklam skulle de kunna göra en kulturinsats
genom att propagera för de billiga böcker som
redan finnas. Regeln är nu att aldrig omnämna
en ny upplaga av en gammal bok. Det minsta
man kan begära är i varje fall att den som
skall gå till storms mot de dyra böckerna först
sätter sig in i de verkliga förhållandena.
Vredens druvor
John Steinbecks märkliga roman ”Vredens
druvor”, vars svenska översättning recenseras
på annat ställe i detta nummer, har överallt
även i svensk press hälsats som ett betydande
konstverk och ett skakande socialt dokument.
Att det är blodiga sociala orättvisor, som där
påtalas, kan ingen bestrida. Även om orsakerna
till en sådan man frestas säga missväxt på
arbete som skildras i ”Vredens druvor” äro
djuptliggande och fastlåsta i ett större,
ödes-bundet orsakssammanhang så måste man
beteckna det som en skam att mitt i ett rikt
land en hel befolkningsgrupp skall lämnas åt
sitt ohyggliga öde utan att tydligen det
allmänna gör något åt saken förrän en diktare
med profetstämma ropar ut sin indignation.
Men man får inte glömma bort att detta
diktverk fick lov att skrivas, tryckas och spridas
bland hundratusentals läsare och att därigenom
äntligen dessa olyckliga fingo sin sak
framlagd och sin dom upphävd. ”Vredens druvor”
har gjort Amerikas ”poor whites” samma tjänst
som ”Onkel Toms stuga” en gång gjorde
negrerna. Ett folk som har en fri litteratur har
ännu ett samvete som kan väckas vid behov.
Den som söker utnyttja ”Vredens druvor” som
ett argument mot de anglosachsiska länderna
i den ideologiska kampen mellan totalitära och
demokratiska styrelseformer glömmer att endast
där kritiken är fri ha människorna en chans att
rätta till ett system, som börjat komma i olag.
Sigrid Undset förbjuden
Sigrid Undsets böcker ha nu förbjudits i
Norge. Den norska litteraturen skall nyordnas
efter Nasjonal samlings idéer, och endast en
sant nationell diktning skall hädanefter ha rätt
att frodas i Norge. Sigrid Undsets förbrytelse
består givetvis i att hon lämnat sitt land, sedan
kampen om Norges frihet tills vidare förlorats,
den kamp i vilken hennes äldste son fick sätta
livet till. Till hämnd för att hon vägrade att
underkasta sig utan höll fast vid sina ideal
skola nu norrmännen förbjudas att läsa de
mäktigaste skildringar av norsk medeltid som
någonsin skrivits och i vilka man förgäves skall
leta efter något som kan vara ägnat att
undergräva nationellt norskt sinnelag. Det är svårt
att inse det resonliga i en dylik åtgärd. Men det
är lätt att inse vilken effekt det skall göra på
den norska folkopinionen. Georg Svensson
669
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
