Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anmälda böcker
- Essén, Rütger, Den ryska ekvationen; Engdahl, Per, Mussolini, anmälda av Ulf Brandell
- Karlson, William, Ett svenskt herremanshem på 1700-talet, anmäld av Carl-Gustaf Thomasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkar porträttet av honom varken utfört i
marmor eller brons utan snarare i en banal och
föga hållbar gips.
Med djupaste allvar anammar lic. Engdahl
den av Georges Sorel (i boken konsekvent
felstavad Sorrel) introducerade mytteorien, det
vill säga uppfattningen att myter (enklare
uttryckt: sköna lögner) äro oumbärliga
incitament till en nationell kraftutveckling. I denna
åskådning ser författaren något för fascismen
fundamentalt, och det har han kanske rätt i.
Men han har även varit oförsiktig nog att just
i ögonblicket innan krigets allvar verkligen
satte in för Italien diskontera en italiensk
krigarära av antika dimensioner och det i
ordalag så bombastiska, att hälften under alla
förhållanden varit nog. Det har sina sidor, när
bomberna slå ner i mytspekulationens drivhus.
Ulf Brandell
Rokoko och gustavianskt
WILLIAM KARLSON: Ett svenskt
herremanshem på 1700-talet. Clas Julius Ekeblads
inventarium över Stola 1796.
Gleerups 1940. 8:—.
Ungefär mitt på den av Vänern kringflutna
Kållandshalvön i Västergötland ligger det
gamla Ekebladska herresätet Stola. I
generationer har det varit samlingspunkten och
förvaringsplatsen för denna släkts ganska
enastående samlargärning. Den avbröts 1808, då
släktens siste mera framträdande medlem och
tillika den siste innehavaren av Stola med
namnet Ekeblad gick bort. Det var
gustavianen greve Clas Julius Ekeblad, den störste
samlaren av dem alla. Det är honom Oscar
Levertin så glänsande och kongenialt skildrat
i sin essay ”En gustaviansk ädlings
ungdomshistoria” i ”Från Gustaf III:s dagar”.
Efter Clas Julius Ekeblads död skingrades
de rika bokskatterna och
manuskriptsamlingarna på Stola, men det mesta och troligen
det bästa finns dess bättre bevarat och
numera till största delen uppsamlat i riksarkivet
och våra tre stora centralbibliotek. Bohaget
som det stod vid hans död på Stola i juni
1808 hölls genom omständigheternas makt
länge samman (till 1879) men har därefter
skingrats även det. Åtskilligt ur detta
intressanta bo har dock förvärvats av
efterkommande till den barnlöse greve Clas Julius’
syskon samt av andra kända samlare.
Ekebladarna på Stola voro emellertid inte
bara samlare, de hade även så gott som
samtliga en för eftervärlden ytterst tacknämlig
skrivklåda. De voro flitiga poeter,
dagboksförfattare och brevskrivare, och de gömde och
togo vård om både vad de själva och andra
skrevo. Detta gäller främst greve Clas Julius,
och i likhet med sina fäder försmådde han inte
att också göra långa och detaljrika
anteckningar om varjehanda triviala och världsliga
ting. Därigenom ha vi detta för rokokon och
den gustavianska tiden så belysande
bohagsinventarium från 1796, som antikvarien vid
”Kulturen” i Lund, filosofie doktor William
Karlson plockat fram ur det De la Gardieska
arkivet i Lunds Universitetsbibliotek och
försett med intressanta och upplysande
kommentarer. Hans arbete har av förlaget givits en
ytterst tilltalande inramning i ett smakfullt
kvartband. Många och trevliga illustrationer
förhöja ytterligare bokens värde.
Doktor Karlson är föreståndare för
avdelningen för högreståndskultur och
konsthantverk vid sitt museum, så det är i eminent
mening fackmannen, som talar. Detta
framträder inte minst i den utförliga kommentar,
som han lämnar i en särskild notavdelning till
inventariets många besynnerliga namn på
husgeråd, prydnadsföremål och annat dylikt.
I största allmänhet undrar man bara, om det
är utrymmesskäl eller något annat, som
föranlett doktor Karlson att utvälja just
inventariet från 1796. Även för Stolas del rikligare
inventarier finnas enligt doktor Karlsons egna
uppgifter från åren 1787, 1791 och 1801,
samtliga uppgjorda under Clas Julius
Ekeblads överinseende och numera förvarade i
Ekebladska samlingen i riksarkivet.
I detta sammanhang kan man kanske också
erinra om det rika och än mera ståndsmässiga
inventarium av till största delen nyinköpta
föremål, som för Säbylund i Örebro län
uppgjordes av ingen mindre än den kände
politikern Clas De Frietzcky. Hans ”Förteckning
på meublerne vid Säbylund och hvad de kosta
i inkiöp med frackt”, daterad den 9 juni 1786,
finnes tryckt under Säbylund i ”Svenska slott
och herresäten” (1911). Utan att vara så
mångsidigt som inventariet över Stola 1796
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Sep 23 22:12:19 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1941-1/0085.html
