Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Zilliacus: Tre dikter - På skidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRE DIKTER
Mina jättegranar susa;
eken hägnar hemmets plan.
Ögat fröjdar sig åt ljusa
björkars rimfrostfiligran.
Vinterdagen styr sitt korta
lopp mot tallskogkrönta ön.
Glöder, falnar — och är borta.
Stjärnor gnistra över sjön.
Mellan häckens snökoraller,
vägledd av ett vänligt ljus
som på skumma tunet faller,
går jag mot ett lantligt hus.
Detta är mitt arverike.
Vid din evigt varma hand
för du mig, o Eurydike,
upp till mina minnens land.
Detta kan jag aldrig mista.
Det står kvar som jorden, skyn.
Än när mina ögon brista,
står det för mig som en sista
jordelivets syn.
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
