Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Intressantare är "Två självmörderskor" med
dess belysning av olika slags hållning till ära
och skam.
Som synes ger de tolv essayerna en hel del
att fundera över, att diskutera. Det är ett veten-
skapligt ingenium och en begåvad analytiker
man i dem möter. De vädjar till läsarens egen
smak och eget samvete och tvingar honom att
pröva sina egna värderingsgrunders hållfasthet.
Margit Abenius
Frihetsproblemet
Erich Fromm: Flykten från friheten.
Översättning av Töre Ekman och Alf Ahlberg.
Natur och Kultur 1945. 7: 75.
Modern psykologi består ju väsentligen i en
snabbt fortskridande revidering och
vidareutveckling av Freuds resultat. Den numera i
Amerika verksamme Erich Fromm har specialiserat
sig på vad han själv kallar analytisk
socialpsykologi. Hur utmärkta resultat han nått med
sin metod på detta område visar till fyllest hans
bok "Flykten från friheten". Han tar där upp
kulturens kanske mest centrala problem i dess
på en gång individuella och sociala aspekter:
frågan om den mänskliga friheten, dess
möjligheter och dess förverkligande.
Fromm börjar med att ånge
frihetsproblemets nuvarande situation. Sedan den moderna
människan befriats från banden i det
förindividualistiska samhället med dess trygghet och
begränsning, har hon inte hunnit fram till
någon positiv frihet, till det fulla uttrycket för
sina intellektuella, känslomässiga och sinnliga
anlag. Friheten har skänkt henne
självständighet och öppna möjligheter men också gjort
henne ensam, ängslig och maktlös. En sådan
frihet med sin isolering och blottställdhet har
blivit henne omöjlig att uthärda. Hon står
därför nu inför alternativet att byta denna frihet
mot nya former av beroende och underkastelse
eller att fortsätta vidare mot fullständigt
förverkligande av en personlig frihet, som har
människan som egenartad individ till
förutsättning.
Frihetsproblemets utveckling från medeltiden
till nu följer Fromm i dess växelverkan mellan
psykologiska och sociologiska faktorer. Den
begynnande kapitalismen frigjorde människan
ur medeltidens starka sociala och ekonomiska
bundenhet, en individualiseringsprocess som
tog sig uttryck i reformationen och
renässansen. Den fria konkurrensens princip bidrog att
avskilja människan från gemenskapen, befriade
henne från det direkta beroendet men överlät
henne samtidigt åt hotfull ensamhet och en
skrämmande öppen värld. Den särskilt
beträngda medelklassen fann utlopp för sin
fruktan, sin avund och sitt därav alstrade hat
i reformationens läror. Luther och Calvin var
lika övertygade om människonaturens uselhet,
om människans förkrossande obetydlighet inför
Gud, och deras lösning bestod i absolut
underkastelse under den allsmäktiges tyranni, en
trygghet vunnen genom uppgivelse. Arbete och
oförtruten strävan blev en tillflykt undan
känslan av maktlöshet och värdelöshet. Samvetet
blev människans slavdrivare och ett arbetsraseri
utan like tog sin början, den inre drivkraften
bakom den väldiga kapitalistiska utvecklingen.
Från slavtjänst under Gud och statsmakten blev
människan så småningom ett lydigt redskap åt
det ekonomiska maskineriet, åt kapitalet som
sj älvändamål.
En situation som påminner om
reformationstidens har nu uppstått genom kapitalismens
utveckling till monopolkapitalism. Den enskilde
känner sig åter hotad av väldiga, opersonliga
makter, och han flyr i panik från frihetens
ensamhet och utsatthet. De båda stora sociala
flyktmöjligheterna består i underkastelse under
en ledare (som i fascistländerna) och i den
automatiska likriktning som pågår i
demokratierna. Ett antal neurotiska flyktmekanismer
av individuell eller kollektiv karaktär har
utbildats (analysen av dessa neurosfunktioner
utgör ett av bokens yppersta kapitel). En neuros
av protestkaraktär kan emellertid ofta vara ett
mänskligt friskhetstecken, medan den sociala
anpassningen sker till priset av självuppgivélse,
med åtföljande självförnekelseneuroser.
Flykten från friheten innebär alltid ensamhetens
övervinnande genom att uppgiva jaget, vilket
resulterar i en livsform som ofta enbart består
av automatisk eller tvångsartad verksamhet.
Det är återigen den europeiska medelklassen
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
