Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
offensiv. Den är i hög grad välkommen. Före
kriget var tillgången på amerikansk litteratur
i svenska boklådor obetydlig i jämförelse med
t. ex. engelsk, fransk och tysk. De amerikanska
böcker som kom hit nådde oss i allmänhet
i engelska upplagor, och dessa täckte långtifrån
hela utgivningen. Nu ges möjlighet till en helt
annan orientering.
Ur svensk synpunkt minst lika viktig är den
informationstjänst som USIBA erbjuder sig att
göra i motsatt riktning. Det har varit ett trögt
arbete att göra svensk literatur känd i Förenta
staterna, trots att i dessa stater lever svenskar
och svenskättlingar till ett antal som i det
närmaste motsvarar hela Sveriges befolkning. Medan
svensk litteratur ända sedani 1800-talet och fram
till 1930-talet var ytterst begärlig för tyska och
österrikiska förläggare och alltjämt är det för
schweiziska har det tagit emot så snart det gällt
anglosachsiska. Till stor del har detta
naturligtvis berott på att England och Amerika under
motsvarande period inte haft samma behov av
översättningsimport; särskilt den engelska
litteraturen har ju varit i hög grad
självförsörjande. Det är inte bara svensk litteratur som
haft svårt att hävda sig som
översättningsobjekt, överflyttningarna från främmande språk
överhuvud har i engelsk och amerikansk
bokutgivning intagit en förhållandevis ytterst
blygsam plats, som väl också får ses mot
bakgrunden av amerikansk isolationism och engelsk
insularism. Samtidigt har dessa länders
litteratur här blivit alltmera favoriserad, så att de
senare åren mer än två tredjedelar av alla
översättningsböcker härrört från engelskan. Det är
något orimligt i att medan detta lilla land
årligen översätter ett hundratal anglosachsiska
böcker, av vilka många säljs i tusentals
exemplar, så förmår det brittiska imperiet och
Förenta staterna med sina hundratals millioner
invånare inte ta emot mer än två eller tre svenska
böcker, vilka till yttermera visso tämligen
berg-säkert utfaller som misslyckade affärer.
Vad är anledningen till denna orättvisa
fördelning, som ter sig än mer slående om man
tar med all den engelskspråkiga litteratur som
säljs i original ? Uppenbarligen har ett litet land
i utkanten av världen större behov av att sätta
sig in i förhållanden i de stora, ledande
nationerna än vice versa. Vidare skriver de
anglosachsiska författarna i stor utsträckning för
den internationella marknaden, medan den
svenska litteraturen är mera provinsiell. Men
detta räcker inte som förklaring. Det uppstår
otvivelaktigt regelbundet i svensk och
skandinavisk litteratur verk av den konstnärliga och
allmänmänskliga betydelse som gör dem
förtjänta av uppmärksamhet i de anglosachsiska
länderna, betydligt fler än som verkligen
uppmärksammas. Vad den skandinaviska
litteraturen har att kämpa emot är ett vanetänkande,
som säger att allt det som skrivs och tänks
under dessa nordliga luftstreck är ovigt i
formen och tungt, allvarligt till innehållet. Det
må vara att det ligger någon sanning i denna
allmänföreställning, ty det rutinerat
underhållande har sällan legat för nordiska författare.
Men det kan också tänkas att det som länge
tett sig som en brist småningom kan te sig som
en dygd, att det konstnärliga allvar som präglar
den skandinaviska dikten skall uppfattas som
en tillgång i de anglosachsiska länderna när
den fabricerade best-sellerlitteraturen börjar stå
folk i halsen. En vacker dag vänder sig kanske
vinden, och till dess gör svenska författare
klokt i att inte spekulera i feta
översättnings-royalties genom att skriva med en snedblick på
anglosachsisk publik utan vara trogna sin
egenart. Skall vi lyckas så är det genom egenarten
och inte genom att härma udändska förebilder.
USIBA liksom tidigare British Council bör
kunna ge de svenska författarna och
förläggarna ett handtag när det gäller att bryta ned
fördomarna mot vår litteratur, vilken på grund
av språkets otillgänglighet är i så hög grad
beroende av översättning. Georg Svensson
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
