Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
punkter. Men detta nervfina gren- och bladverk
av toucher vann snart i styrka och kunde redan
under Parisåren få en knotig bärkraft.
I Arles slår van Goghs måleri ut i sin vårliga
blomning, ett skönhetsdrucket, livskärt måleri
som i de blommande fruktträdgårdarna och de
japanskt uppfattade aprikosträden fann
adekvata motiv. Nästa fas i förloppet kan
karakteriseras som sommarens och det ymniga
mog-nandets tid. Det är nu han målar sina utsikter
med sädesfält och grönsaksodlingar på de vida
slätterna kring Arles, de praktfulla buketterna
av solrosor och iris. Fakturen vinner oavbrutet
i bredd och styrka, men den arbetar i full
harmoni med vad den vill uttrycka, utan
dissonanser.
Den sista perioden av van Goghs alstring
upptar påfallande ofta skördemotiv med
slåtter-karlar. Växter och träd sträcker sig i en
virvlande rörelse mot solen, som rullar på himlen
som ett eldklot. Det är naturens sista hektiska
livsanammelse före förmultnandet, som i den
sista duken med sädesfält symboliseras av de
svarta korparna. För att ytterligare bekräfta
symboliken dyker bland dessa höstligt heta
landskap upp en gobelängaktig bild av sädesax,
en duk med fallande löv och en liten
vintertavla, där konstnären ur minnet återgivit sitt
holländska barndomslandskap. Cirkeln har slutit
sig, växtprocessen är avslutad och van Gogh
var färdig med sitt liv efter en rastlös
verksamhet som knappt omspänt mer än tio år. En
bildlig framställning av hans utveckling som
denna täcker naturligtvis inte och förklarar
ännu mindre hela hans konstnärliga insats,
men den ger måhända en formel för den som
vill närma sig fenomenet van Gogh.
Strindberg
var en av vår litteraturs flitigaste brevskrivare,
och det säger sig självt att en man med det
temperamentet och den stilistiska
omedelbarheten inte var någon konventionell sådan.
Forskningen har flitigt utnyttjat breven och
publicerat en del av dem i olika
sammanhang. En framstående Strindbergskännare,
professor Walter A. Berendsohn, som för
närvarande är sysselsatt med inventeringen av
Strindbergs brev, har på BLM:s hemställan
i detta nummer publicerat några hittills otryckta
Strindbergsbrev som är representativa för olika
perioder av diktarens liv. Han avslutar sin
kommentar till breven med att framhålla det
beklagliga i att Strindbergs brev, varav det
finns c:a tretusen otryckta bland dem man
känner och troligtvis åtskilliga flera som ännu
inte kommit fram i ljuset, alltjämt trettiofyra år
efter författarens död ligger nedgrävda i olika
offentliga eller privata arkiv i stället för att
utges. En utgivning, menar han, skulle bättre
än något annat kunna i allmänna medvetandet
framkalla en betydligt mera tilldragande och
gripande bild av geniet än den nu gängse.
En utgivning av Strindbergs samlade brev
har under många år varit på tal men varit
förenad med stora svårigheter framför allt
beträffande hopsamlandet och ordnandet av det
väldiga materialet. Nu kommer den
emellertid snart att realiseras. Det nybildade
Strindbergssällskapet, som varje litteraturintresserad
svensk borde tillhöra (medlemsavgift kr. 5: —
per år), har ställt sig som utgivare och med
Albert Bonniers förlag kontrakterat dels om
ett populärt brevurval i två volymer om 30
ark vardera att utkomma 1946—47, dels om en
såvitt möjligt fullständig upplaga i tio à tolv
volymer om 25 ark, att utges med en volym
om året fr. o. m. 1947. Till sin typ kommer
denna stora edition att likna Georg och Edvard
Brandes’ brevväxling med svenska och finska
författare. Martin Lamm skriver en allmän
inledning, varefter varje volym förses med utför,
liga kommentarer genom Strindbergssällskapets
försorg.
Det artar sig överhuvudtaget till en
renässans för vår störste diktare i tid till 100-års-
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
