Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Tore Zetterholm: Spaningsflygning. En studie över Antoine de Saint-Exupéry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANINGSFLYGNING
rörelse. En stol som dragits tillbaka en smula när
någon rest sig med handen stödd mot bordet: han
kunde se gesten. En öppen bok: vem har nyss lämnat
den? Varför? Den sista meningen ljöd kanske
alltjämt i någons medvetande.
Samtidigt är "Courrier Sud" också det första
av hans försök att ge uttryck åt en
livsåskådning. Bokens huvudtema, kontrasten mellan
flygarens fria liv och brackans fastlåsta
tillvaro, är säkerligen självupplevd, och den
återkommer också ideligen i hans fortsatta
produktion fast sedd ur nya perspektiv. I denna
första bok har nan endast en vag föreställning
om vad det är Bernis söker i flygarens liv.
Jag har älskat ett liv som jag inte förstod mig
riktigt på, ett liv som inte var riktigt trofast. Jag vet
inte ens riktigt vad det är jag har åtrått: det var som
en svag hunger... Det jag anade dolde sig bakom
allting. Det tycktes mig som om jag skulle kunna
fatta det, om jag ansträngde mig, som om jag till
slut skulle kunna lära känna det och göra det till
xmitt...
Och han skriver i dunkla ordalag om en
skatt, som Bernis sökt ända från pojkåren och
kanske finner först i döden.
För den bofasta tillvaron har han föga till
övers. Den är ett fängelse som sluter sig kring
flygaren, så fort han kommer ner ur molnen.
För var gång han återvänder är det något han
väntar sig, något han hoppas på. Men när han
kommer finns det inte där. "Jag kände mig
som pilgrimen som kom en minut för sent till
Jerusalem."
Och ändå vet han att även här kan skatten
grävas upp, bara man finner den, bara man
har den rätta trollstaven. Han har sett den hos
Geneviève när hon var ung, och han använder
en bild härför, som också skall återkomma
i hans produktion med ett alltmer medvetet
symbolvärde. "Du kände plötsligt att ditt liv
var så tryggt, liksom ett ungt träd skulle kunna
känna sig växa och utveckla sina frön mot
ljuset."
På samma sätt kan man hos Saint-Exupéry
liksom hos de flesta diktare i rent konstnärliga
bilder och uttryck skönja en livsåskådning som
hunnit längre än det begreppsmässiga
resonemanget. En diktare brukar med ett slags
intuitiv filosofi kunna föregripa en ståndpunkt som
han senare blir i stånd att formulera i begrepp.
Han skildrar sålunda vad flygningen innebär
för Bernis i bilden av att piloten tycker sig
nyskapa eller erövra världen, när han ser den
under sig ifrån planet eller när han landar i en
liten afrikansk stad. Vi skall i fortsättningen
se hur detta konstnärliga uttryck för flygarens
gudakänsla återkommer i teoretisk form såsom
den högsta värdeprincipen eller det gudomliga
hos människan. I "Pilote de guerre" har
Saint-Exupéry själv talat om diktarens bildskapande
såsom ett försök att komma åt en redan
upplevd sanning:
Jag längtade efter natten som kanske diktaren gör
det, den verklige diktaren, som känner sig besatt av ett
okänt men mäktigt ting och strävar att resa upp
bilder som skyddsvärn runt detta ting för att stänga
in det. För att fånga det i en snara av bilder.
Med sin nästa bok, "Vol de nuit" (på svenska
"Nattflygning") vann Saint-Exupéry
världsrykte. Den främsta orsaken till hans
publikframgång låg kanske i att denna bok trots sitt
ringa format äger något av den kvalitet som
sedan äldsta tider kännetecknat den folkkära
dikten — nämligen det episka. Dess stoff är
episkt och dess hjältar är hjältar i ordets
ursprungliga betydelse. Upprättandet av de stora
flygrutterna är en av vår tids heroiska
pioniär-bragder, och piloterna hade att kämpa mot
pioniärernas klassiska fiender: den okuvade
naturen och vilda folkslag. I "Courrier Sud"
var det öknen och de upproriska morerna.
I "Vol de nuit" kämpar flygarna mot en av
människans farligaste motståndare — natten.
Inte underligt att boken får, för att citera André
Gide, "un ton d’épopée".
Liksom i den första boken utgörs handlingen
301
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
