Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Lyrisk modernism. Uttalanden av Erik Lindegren, Karl Vennberg, Sven Alfons, Ragnar Thoursie och Gösta Oswald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYRISK MODERNISM
stalttryck, med i genomsnitt samma
effektivitet som söndervittringen besitter. Från den
labila balanspunkten mellan söndervittringen
och. detta gestalttryck kan man iakttaga och
formulera det enda medvetande, som har
tillräcklig sanningshalt för att vara värt att
iakttagas och formuleras. Där darrar inspirationens
svindelpunkt över de dubbla förnimmelserna
som en medvetandets egen formuleringsprocess.
Där skapas den poetiska gestalten i
inspirationens hjärta. Där lödes misstro fast i tilltro, fall
vid resning. Inom gestaltpsykologin användes
ett begrepp som kallas "den goda kurvans eller
den gemensamma bestämmelsens lag". Om man
låter två rytmiska linjer korsa varandra och
sedan följer den ena linjen, lockas man inte
i korsningspunkten över till den andra. Den
rytmiska gestalten bibehåller sig själv genom
sin en gång givna totalitet. Inspiration är
förmågan att i det mångfaldiga upplevelsefältet
teckna den goda kurvan, det är den
gestalttecknande dispositionen, och summa summarum:
den goda kurvan väntar jag intensivare tecknad
i modern poesi.
Det är min egen riktlinje, men jag tror också
att den är andras. Erik Lindegren har kanske
intensivast förnummit gestaltens sönderfall i
skräckbemängda delar och tvingats att mest
samvetsgrant ligga i bakhåll för sin egen
inspiration. Sina upplevelser har han utsatt för
ständiga förskjutningar (det kan vara svårt att
avgöra om de är intellektuella eller paniskt
katastrofbetonade). Nu kan man likväl lägga
märke till en ny värdering av upplevelsens
kontinuitet i den mättade dikten "Arioso" i 40-tals
julaftonsnummer förra året. Där lever den
goda kurvan sin självtillräckliga
sanningsexistens och skapar en hel gestalt som själv förmår
bevisa sitt eget framtidsliv. Men Lindegrens
pregnansbehov har alltid varit påfallande och
har gjort sig gällande både på avvägar och
sidospår. I debutboken blev det till preciös
formsans för att sedan, när sönderfallet kom
med misstro mot den immanenta formen, bli
till hård yttre formell konsekvens i "mannen
utan väg", till ett fast räddningsgaller åt
störtande, sjuka bilder.
Samma tendens tycker jag mig spåra hos
Vennberg, här och där i "Tideräkning", men
framför allt i hans dikt "Idyll" (40-tal,
aprilnumret 1946), där "vilan i ett åldrigt
landskap" får en dominerande värdebetydelse för
medvetandets hela fält, där "irrvägar mot
irrväg" byts.
RAGNAR THOURSIE:
Valéry har givit en lustig beskrivning av den
serie "reflexrörelser" som svår poesi förmår
utlösa hos kritik och publik: från häpnad, ironi
och vredesutbrott till uppriktig vanmakt. Hans
iakttagelser gäller reaktionen på Mallarmés
verk, men fenomenet har iakttagits även på
andra håll och av andra, kanske mera
opartiska betraktare. Hermann Hesse talar om det
i "Sprache", en liten uppsats i kåserande ton
från 1917. Vid sitt uppträdande här i landet
visade sig som bekant även surrealismen besitta
en eminent förmåga att utlösa hela den serie
ofrivilliga viljerörelser som Valéry räknar upp.
Den tillräckliga grunden för en sådan
reaktion finner lätt sin formulering i satsen "det
dunkelt sagda är det dunkelt tänkta". Den
satsen är ett axiom. Det är en sats som alla
fattar och — som nästan alla omfattar utan att
fråga varpå axiomets visshet grundar sig. För
några år sedan råkade även en så måttfull
modernist som Lars Englund anklagas för att
vara svår och dunkel; kritiken hade även den
gången ovannämnda sats som motto och
utvecklade den därhän, att dikt borde vara
avkopplingslektyr för jäktad folkbildare. Från det
idealet står vi nu rätt långt borta.
470
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
