Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Willy Strzelewicz: ”Att leva farligt”. Anmärkningar till existentialismen. Översättning av Johannes Edfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WILLY STRZELEWTCZ
dessa makter som tillvarons grundläggande
egenskaper, vilka endast beslöjats och dolts
genom de idealistiska föreställningarna ? Under
intrycket av detta måste i varje fall den gamla
världsbilden förändras. Den idealistiska
föreställningen bleknade som en vacker dröm, och
det var inte livets skräckinjagande sidor, utan
tvärtom det sannas, godas och skönas eviga,
harmonierande ideala former som råkade ut
för misstanken att vara villfarelser och
illusioner, varmed tillvarons "avgrund", som
Til-lich kallade denna erfarenhet, bara skulle
övertäckas. Heidegger försökte förtydliga detta
intryck med bilden, att människans tillvaro bara
vore "inslungad", precis som den enskilda
människan slungades in i materieldrabbningens
inferno.
Hela den heideggerska filosofin är bara det
halvt lyriska, halvt teoretiska, men mestadels
dunkla försöket att dra några generaliserande
slutsatser av denna krigsupplevelse. Enligt den
gamla idealistiska traditionen hade livet sin
mening i erkännandet, gestaltandet och
förverkligandet av det sannas, godas och skönas
former och de mål och syften, som kunde
utläsas ur dessa idéer. Hur skulle det gå med
livets mening, om dessa mål och syften inte
längre kunde betraktas som objektivt gällande
normer över livet utan som villfarelser och
illusioner, vilka den levande människan skapat åt
sig bara för att skyla livets "avgrund" och stilla
sin ångest inför döden och förintelsen? Livet
blev meningslöst. Den mänskliga existensen är
ingen övergång till en evig, harmonisk tillvaro,
utan en "tillvaro till döds". Livet står inför
"intet", som ett av nyckelorden lyder i
Heideg-gers vokabulär. Så ses livet, enligt Heidegger,
utan alla tröstande förhoppningar. Den som
har kraften och modet att så se livet ställt inför
"intet", som det i själva verket är, den
människan inser att livet i farans sfär är det
"egentliga" och "verkliga" livet. Häri ligger kärnan
i de heideggerska slutsatserna.
Denna kärnpunkt och inte de många dunkla
och mångtydiga begrepp som Heideggers
filosofi rymmer, har gjort det avgörande intrycket
på en del av den unga tyska intelligensen.
Denna kärna motsvarade den erfarenhet som
denna del av ungdomen kunde göra under
kriget, också utan alla filosofiska reflexioner.
Denna tes "att leva farligt" levererade ett
inre försvar, mindre för ett bestämt sätt att
reflektera än för ett bestämt praktiskt
förhållningssätt. Man betecknade detta
förhållningssätt med namnet nihilism, och Rauschning har
med rätta i den f. d. frontsoldaten Ernst Jünger
sett en av de mest utpräglade representanterna
för denna nihilistiska typ. Denna beteckning är
inte falsk, om man med den vill förstå
för-nekelsen av nästan alla den västerländska
utvecklingens centrala värden. Men man måste
ha klart för sig, att denna nihilism inte
förnekar alla värden överhuvudtaget. Visserligen
avvisar den livet för det sannas, godas och
skönas skull som värdelöst, men denna
åsiktsriktning uppskattar i stället det meningslösa
livet, som uppsöker faran för dess egen
skull och prövar sina krafter på förintelsens
hotelser. Det liv som är uppfyllt av risk och
äventyr är enligt denna åskådning det enda
liv som är nog värdefullt att levas,
alldeles oavsett vilka innehållsliga mål det
därvid tjänar.
Nu må det vara sant, att tidigare krig alltid
framkallat liknande "nihilistiska" stämningar.
Men inget av dessa krig i nyare tider fick
likväl så radikala följder, genom vilka en
månghundraårig västerländsk tradition ifrågasattes.
Det första världskriget (och naturligtvis än mer
det andra) hade inte heller samma karaktär
som de föregående krigen. Skillnaden ligger
i krigets totala ingripande i det vardagliga
livet genom den moderna tekniken. I denna de
moderna tekniska maktmedlens triumf ligger
den avgörande orsaken till den växande
misstron till de idealistiska traditionerna.
580
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
