Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
släppa in honom. Och "natten har inte ens
någon säng att ligga i, den måste stå ute på
gården och luta sig mot väggen". Allt är
okomplicerat i denna värld, som inte sträcker sig
längre bort än att moderns öga ständigt kan
bevaka gränserna. Barnet är lyckligt och
omedvetet om det livet har i beredskap. Ibland hör
hon in till barnkammaren att far och mor
grälar; då blir deras röster höga och hårda,
och då vill hon helst gråta. Men för det mesta
är det ljus, frid och försoning.
Men så händer del. Modern dör, hon ska
inte mer komma tillbaka, ett outplånligt
tomrum har uppstått i den trygga världen.
Hushållerskan Mari fortsätter som vanligt, men
fadern har blivit inbunden och går omkring
ensam. En dag händer ännu en stor
förändring — Johanna får en ny mor. Det kan hon
inte förstå, och hon vägrar att acceptera tanken
på att en främmande kvinna ska uppfylla den
plats som alltid varit moderns. Hon möter den
nya kvinnan med öppen fiendskap. Ett
hemlighetsfullt nervkrig börjar mellan de två. Johanna
är nu snart tretton år och alltså ingen
barnunge längre. Hon börjar att alltmer sysselsätta
sig med sig själv. Hon går långa omvägar för
att slippa se den nya modern, och Mari — hon
som alltid har varit hennes förtrogna —
förlorar hon också tilliten till. Hon får veta att en
kvinna i släkten drabbats av sinnessjukdom,
och tanken på detta vill inte för ett
ögonblick släppa hennes fantasi. Hon börjar alltmer
bestämt tro att även hon själv ska bli galen.
Hon står länge och tittar sig själv i spegeln,
granskar noga varje drag för att avslöja om
någon förändring inträtt, hon drömmer om
långa knivar, och när hon en dag får syn på
ett rep, tar hon det som en direkt uppmaning
att hänga sig. Självmordsgrubblerierna upptar
allt större plats i hennes medvetande. En natt
går hon i sömnen ut på gården och in i rian,
där hela fjolårsskörden förvaras. Dagen därpå
finner hon en tändsticksask på golvet i rian,
och hon vet nu att hon varit på väg att tända
eld på byggnaden. Och så en morgon när hon
vaknar brinner rian, och då vet hon att det är
hon själv som tänt på. Maris försäkran att det
var blixten som antände har ingen effekt —
Ii ön vet att hon måste ha gjort det i ett
ögonblick av vansinne. Hon har ju hela tiden väntat
på att utbrottet skulle komma. Johanna blir
svårt sjuk. Länge ligger hon nedbäddad och
slåss med sin gnagande ångest. Alla är nu så
vänliga mot henne. Småningom övervinner hon
det Hemska — vansinnet, som hela tiden legat
på lur och varit berett att uppsluka henne.
"Flickan och mörkret" är en ovanlig bok.
Ovanlig därför att den behandlar ett ömtåligt
ämne utan all prålande patetik och självplågeri.
Elisabet Laurila har lyckats balansera konflikten
och gjort den trovärdig. Ur språklig synpunkt
är "Flickan och mörkret" en utmärkt
representant för den finska prosastil, som till sina
största namn räknar Uuno Kailas, Iris Uurto
och Helvi Hämäläinen. Stig Carlson
Bergbestigning
James Ramsey Ullman: Vila tornet.
Översättning av Lisbeth och Louis Renner.
Bonniers 1946. 14:50.
James Ramsey Ullman, författaren till
romanen "Vita tornet", lär vara en ryktbar alpinist.
I varje händelse vittnar hans roman om
aktningsvärda insikter i konsten att klättra i alper.
Hur denna hos vuxna människor närmare
besett underliga drift att med uppbjudande av
all kroppens kraft och vighet så småningom
söka uppnå en svårtillgänglig bergstopp
uppstått, därom har författaren en del reflexioner
i sin roman. Recensenten för sin egen del skulle
i all blygsamhet vilja hålla för troligt, att den
i de flesta fall är infantil, att inte säga
atavis-tisk. Det är en barnslig drift, och en på barnets
stadium högst naturlig drift, att vilja klättra
i träd t. ex. Hos vissa individer lever denna
drift att klättra kvar längre och starkare än hos
andra. De av dessa individer som har tillgång
till alper och bergsutrustning blir alpinister —
voilà.
Men — skämt å sido — James Ramsey
Ullman vänder sig med sin välskrivna och inte
bara i ytlig mening spännande bok också till
andra än till alpinisternas skrå. Han är också
ett inte föraktligt stycke av en verklig
människokännare; i sin berättelse om sex
människors farofyllda bergbestigning har han
ned<-lagt en god del insikter i själslivets
komplikationer.
I slutet av det andra världskriget landade per
fallskärm den amerikanske bombföraren kapten
701-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
