Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECExNSIONER
Berdjajef eller Stolpe?
Sven Stolpe: Nikolaj Berdjajef. Bonniers
1946. 6: 50.
Den ryske emigrantfilosofen Nikolaj
Berdjajef har tidigare presenterats för svensk publik
i Alf Nymans essaysamling "Nazism, caesarism,
bolsjevism" från det dramatiska året 1941.
Sven Stolpe har tydligen inte ansett att denna
framställning sade tillräckligt mycket,
eftersom han nu i serien "Idé och debatt" har
skrivit ett helt arbete om Berdjajef. Stolpes
utgångspunkt är att den ryske tänkaren inbjuder
till ett andligt äventyr, som "överträffar varje
annan erfarenhet, som den samtida litteraturen
kan erbjuda". En kritisk läsare får en annan
helhetsbild: en ärlig och på vissa punkter inte
ointressant filosof, vars tänkande dock i
huvudsak hör till en förgången epok.
Stolpes bok är skriven i en hastig, lite
andfådd stil. Den är från saklig synpunkt
svårläst, eftersom det är oklart, när Stolpe enbart
refererar eller när han för fram sina egna
åsikter. Stolpe har varit alltför engagerad i
ämnet för att kunna skilja agnarna från vetet.
Ibland behöver man dock inte fundera över
vem som ytterst står för formuleringarna,
exempelvis när man får veta att om man
jämför "den intellektuella nivån i Lenins tänkande
med Hitlers visserligen sataniska men ofta
skarpsinniga och i vissa fall geniala
synpunkter i samtalen med Rauschning, är det
uppenbart, vilken av dessa två heroer, som har
den högsta intellektuella rangen" eller när
texten innehåller vissa personliga utfall — man
hoppas att Pehr Henrik Törngren nu inser att
det är utsiktslöst att bygga livet på högmod
och egoism!
Enklast är det att följa framställningen i de
avsnitt, som berör Berdjajefs inställning till
kommunismen i dess sovjetryska form — här
har man god hjälp av Nymans bok. Berdjajef
var i sin ungdom starkt påverkad av den
marxistiska samhällskritiken, och redan 1903
kom han i onåd och lämnade för en tid
Ryssland. Efter revolutionen tolererades han av
bolsjevikerna fram till 1922, då han blev
lands-förvisad. Han slog sig först ner i Berlin och
sen i Paris.
Berdjajef gör ideologiskt front mot två håll:
han godtar socialismens kritik av det liberala
samhället, men han står samtidigt fullständigt
främmande för den materialistiska metafysik,
som marxismen mynnar ut i. Han vill i stället
sammansmälta sina socialistiska idéer med
tankegods från kristen mystik, som denna
utformats i tidigare rysk spekulation inte minst
hos Dostojevskij. Kritiken av marxismen är på
några punkter väsentlig. Liksom vissa andra
uttolkare understryker Berdjajef med skärpa
att många marxister vacklar mellan att å ena
sidan enbart relativistiskt förklara det
historiska förloppet och å andra sidan snävt
bedöma skeendet utifrån vissa fixerade
målsättningar. — De positiva synpunkterna är
däremot svåra att få något grepp om, och Stolpe
lämnar inte mycket ledning på denna punkt,
trots att han hämningslöst jonglerar med
filosofihistoriska teorier. Som vid all mystik syns
det vara fråga om en stark subjektiv
upplevelse, som begreppsligt inte kan förklaras
och som inte kan få någon objektiv betydelse
vare sig kunskapsteoretiskt eller ännu mindre
statsfilosofiskt. Stolpe (eller Berdjajef?)
hävdar visserligen sammanfattningsvis att
uppkomsten av de moderna våldsideologierna
beror på att humanismen har brutit ner den
realistiska kristna synen på människan. Läsaren
blir snarare övertygad om att den dos av
skepticism, som finns i varje livskraftig humanism,
är ett salt, som vi inte kan undvara.
Paul Lindblom
Illustrerade böcker
Årets praktfullaste bok med konstnärlig
illustrering -—• och det är några sådana som här
skall i korthet omnämnas —- är väl utan
konkurrens den upplaga av Charles Baudelaires
"Les Fleurs du Mal" som tryckts av Bonniers
för The Continental Book Co., Stockholm. Upp-
lagan är på franska och fullständig, tryckt efter
Ad. van Beverens edition. Stilen är bodoni och
uppställningen strängt stilenligt franskt
1800-tal så när som på de kursiva rubrikversalerna.
Boken är illustrerad av Adolf Hallman med
ett antal vinjetter i tusch och tjugu färgbilder
898
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
