Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bertil Malmberg: Dikter - 5. Hur kunde du tro - 6. Barnet i måneskogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIKTER
5
HUR KUNDE DU TRO
Det bleka lövet
virvlade in på mitt bord.
— Jag tog det, bredde det ut
i min öppna hand,
bredde det sakta ut
i min öppna hand
och läste
i nålvassa tecken
en hälsning till mig:
Aldrig! Aldrig! Din tid är förspilld.
Hur kunde du tro . ..
Och jag förstod.
Ty alltför länge
bar jag diademet av skugga,
min krona av ekon,
svartsjukt bevakande
döden mot livet.
Min rätt är förverkad.
Livet vill mig ej mer.
Hur kunde, hur kunde jag tro . ..
Intet för intet.
Så är lagen.
6
BARNET I MÄN ESKOGEN
Jag har gått vilse.
Var är min mor?
— Jag vet ej var jag irrar.
Har glömt var jag bor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
