Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Holger Ahlenius: Vintervisit i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINTERVISIT I PARIS
bilda regering eller unnade varandra att göra
det, i kraft av en säkerligen välgrundad
fruktan, att motparten skulle tillgripa
utomparla-mentariska åtgärder. Och så hankade man sig
fram med ett nytt provisorium under ledning
av socialdemokraterna, som numera är
centerparti i minoritetsställning och utgör tunga på
vågen ungefär som på sin tid Carl Gustaf
Ekmans folkfrisinnade hos oss.
Det stora frågetecknet inom dagens franska
politik är eljest M. R. P. (Mouvement
Ré-publicain Populaire), det katolska
folkpartiet, som efter förnämliga insatser inom
motståndet ryckt fram till det jämte
kommunisterna största partiet och vars ledare,
utrikesminister Bidault, kan sägas vara den ende
politiker i första ledet som Fjärde republiken
hittills frambragt. Att partiets kärna utgöres
av kristna socialister, tycks det råda allmän
enighet om, men inom dess vida kadrer har
också samlats de mest väsensskilda element,
inte minst kvinnliga, för vilka
antikommunis-men är den enda föreningslänken. Det visar
sig nästan omöjligt att få tag i någon skrift
som upplyser om partiets doktrin och program.
Till sist finner jag en liten bok av Alfred
Spire, "Inventaire des socialismes frangais
con-temporains" (Paris 1946), där även M. R. P.
och närstående grupper behandlas. Författaren
framhåller, att partiet haft en föregångare i det
1924 grundade Parti démocrate populaire, vars
ledare, Champetier de Ribes, nyligen valts till
republikanska rådets talman, och att dess
urkund är "Quadrogesimo anno", den påvliga
rundskrivelsen av 1931 om den sociala frågan
(svensk översättning 1940). Där anbefalles
den kristna kärlekens tillämpning i
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare, den
frivuxna kapitalismen utdömes med skärpa
och vissa beröringspunkter mellan socialism
och katolsk uppfattning understrykes. Närmast
tycks den helige fadern tänka sig den sociala
frågans lösning med hjälp av statskontrollerade
yrkesorganisationer, underkastade obligatorisk
skiljedom, ett system som skulle skilja sig från
den fascistiska korporatismen därutinnan, att
arbetarnas föreningsfrihet bevaras, att
arbetstagare och arbetsgivare har skilda
organisationer och att statens myndighet inte göres
diktatorisk utan endast kontrollerande. Det tycks ha
svarat mot detta inte alltför konkret utformade
program då det skrevs i Le Figaro under min
parisvisit, att medelklassen inte har att
bekämpa arbetarklassen utan att organisera sig
efter dess mönster. Undervisningens
återförande under kyrkans ledning är en annan
fundamental programpunkt; den nuvarande
lekmannaskolan påstås vara förtäckt
kristendomsfientlig.
Bland de första som anslöt sig till M. R. P.
befann sig Marc Sangnier, den där redan 1899
grundat tidskriften och grupprörelsen Le
sil-lon, som samlade präster och lekmän till socialt
reformarbete i demokratins och den katolska
fromhetens förenade tecken, men som 1912
bannlystes av Pius X eftersom den accepterat
folksuveränitetens princip, medan enligt
påvestolen auktoriteten meddelar sig uppifrån och
nedåt, inte tvärtom. Sillon-rörelsen har sedan
fortsatts av La jeune république och andra
grupper, av vilka ett par står avsevärt till
vänster om M. R. P. Jag kom i kontakt med
några sådana. En av dem, samlad kring
tidskriften Esprit, försöker åstadkomma ett
filosofiskt underlag för ett slags revolutionär
kristendom. En annan arbetar för den franska
familjens skydd, för kvinnans bevarande åt
hemmet, och där spåras nog ett reaktionärt
inslag fast man är angelägen betona att det
inte rör sig bara om den borgerliga familjen.
Inom en tredje, som har det betecknande
namnet Économie et Humanisme, är man
medveten om den stora svagheten hos M. R. P.,
frånvaron av den ekonomiska doktrin, som
skulle utgöra det önskvärda tredje alternativet
till kapitalism och marxism, båda ur kristen
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
