Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Sivar Arnér: Några sekunder. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIVAR ARNÉR
NÅGRA SEKUNDER
Svalt här ute i tamburen, rent i luften. Tomt,
utom han där borta, nån jag känner, bestämt.
Hett där inne bakom mig, rök, musiken,
svarta pelare, lågt till taket, gula väggar, jag
har inte trivts där fast det heter att där är
trivsamt.
Nu långt ner till golvet, golvet ändå på väg
oppåt, snett oppåt, och halt. Att bli så svag av
en enda snaps. Men trött.
Förbannad strumphållare som kasar ner,
måste strama åt den så snart jag kommer
undan.
"Vad är du för nån bofink, ska du bryta
gänget?!" Filips röst har vatt förtretad, men
samtidigt nog nöjd med att jag går, för vad
ska han ha mig med för? Nu blir de bara tre
till konjaken.
Filip, med sin nya rutiga blazer,
storgrön-rutig. Fast så kyligt som det har blitt igen
i dag. Men den ende i stån med den rutningen.
Filip den utmärkte!
Och fabriksflugan under hakan.
Rockarna hänger här ute utan huvud.
Hattarna direkt på halsarna, gråa, svarta, gröna.
Rött plakat: "Pingstfest", "Tallbacken".
En halvtimme tills tåget kommer. Behöver
inte mer än tio minuter, Bredgatan ner och
genom parken. Men tog det som skäl att gå
ifrån dem. "Jag ska hemom först ett tag."
"Jag skulle hemskt gärna vilja träffa dig",
skrev hon i brevet. Nu, när hon ändå reser
förbi, passar det bra. Vad hon kan vilja säga,
lilla syster?
Kommer inte i fråga att jag sviker henne
för Filips skull.
Han med sin lotterivinst. Försmädlig när
han tiger om hur stor den är. Johanna har
frågat, Filip bara sfinx: "Till en flaska vin
räcker den alltid. Fröken, får jag se på
vinlistan!" Han tar sig rätt att va försmädlig, han
bjur ju. Vi får hålla till godo med både det
och det.
Mest har Johanna hållit till godo. Han är
blond och flinig. Fnittrar åt alla Filips hyss
och historier. Fast han borde känna till dem,
så ofta som man ser dem bägge tillsammans.
Röd kokosmatta genom hela tamburen. Svart
telefon på väggen. Och han där! Men det har
jag aldrig märkt att han hade en sån näsa.
Men om Viola behöver pengar, det blir allt
besvärligt för mig att låna henne. Skatten,
i morgon sista dan. Fast det får kvitta, om jag
kommer på restlängd. Sista uppbörden, blir
inte mer än det på rest. Jag kommer gärna på
restlängd för hennes skull.
Borde vatt där för länge sen, det skulle
passat mig.
Hon ska märka att j ag kommer från en fest.
Även om jag säger att jag var bjuden — hon
ska tänka, att festa om har han råd till, men
inte att hjälpa mig.
"Hälsa syrran!" har Johanna skrikit. Han
menade att syrran var ord för nåt annat.
Begriper inte att man kan hålla av sin syster.
Hans egen — de lurpassar bara på vem som
ska få kaptensvillan en gång.
458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
