Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
När ni läser detta säger ni: barnen måste
ha läst eller hört läsas modern poesi och har
här gjort ett försök att parodiera den. Absolut
uteslutet, de har nätt och jämnt nått det stadium
då de kan läsa själva, och deras lektyr är minst
av allt highbrow utan består av de vanliga
barnböckerna. Av vers känner de endast sådan
som förekommer i bilderböcker och i någon
mån psalmboken. Likheterna med modern
poesi är alltså "purely accidental".
Därnäst kan man fråga sig: Har dom tokiga
versarna något som helst med poesi att göra?
Ja och nej. Nej, såtillvida att den poetiska
avsikten varit obefintlig eller i varje fall
omedveten. Ja, såtillvida att en poetiskt "väckt"
läsare i dessa nyckfulla ordsammanställningar
kan finna ställen som blänker till av poesi.
Surrealisterna utställer ibland i naturen
anträffade föremål, underliga stenar och
rotformer, vilka synes dem besitta ett konstnärligt
liv som den blinda naturen skänkt dem. Dessa
barnverser kan måhända jämställas med dylika
"found objects".
Man kan också dra en parallell med
barnteckningar, som ofta är uttrycksfulla och djärvt
expressionistiska utan att barnen som gjort
dem har en aning om modern konst. De dristiga
infallen och oväntade associationerna i barnets
medvetande har av naivismen inom konst och
litteratur erkänts som efterfölj ansvärda
tillgångar. De här citerade stroferna har
tillkommit genom vad som på surrealistiskt
fackspråk kallas automatism, d. v. s. hopfogandet
av på måfå och utan medvetandesfixering
framslungade infall inom ett kollektiv; jag vill
minnas att metoden redovisades en gång i
kalendern Karavan av Lundkvist, Sandgren
m. fi. Det var också den metoden som kom till
användning i "Camera obscura"-köpenickiaden
och som, fast avsikten där var parodierande,
inte kunde undgå att skapa konstnärliga
effekter därför att parodisterna var poetiskt
disponerade.
Om några barn under förra seklet hade
kommit på idén att roa sig på liknande sätt
är det inte uteslutet att resultatet skulle ha
blivit liknande, nonsensicalt i Lewis Carrolls
och Lears anda, men utan varje
beröringspunkt med den officiellt härskande poesin.
Man behöver alltså inte för att förklara
likheterna mellan barnverserna och modern poesi
tillgripa så spöklika fenomen som att
40-taIis-men skulle flyga omkring i luften som osynliga
pollenkorn vilka det uppväxande släktet
insuper omedvetet, utan det räcker med att
påpeka att den moderna poesin i stället närmat
sig det nonsensicala, det obundet fantasifulla
och djärvt uttrycksfulla som lever obeskuret
i barnets föreställningsvärld.
Idealism med efterspel
Diaboliskt anlagda personer har säkerligen
avnjutit det animerade gräl som uppstod
mellan prisdomare och förläggare i samband med
en tävling om den bästa nordiska romanen
i Alfred Nobels anda, d. v. s. i ideell riktning
och med "en bärande och positiv livssyn". Det
visade sig, som man kanske hade kunnat
förutse, att prisdomarna, en från vardera Norge,
Danmark och Sverige, inte kunde ena sig om
hur en sådan roman lämpligen borde vara
beskaffad. Alla domarna var överens att den
norska romanen var den litterärt bästa, men
medan norrmannen och dansken tyckte att den
därmed var "idealisk" nog så ansåg svensken,
stödd av förläggaren, att romanen handlade
alltför mycket om sprit och slagsmål för att
kunna anses präglad av en bärande och positiv
livssyn. Detta är en förenklad redogörelse, men
vi skall här inte gå närmare in på själva
tävlingsresultatet — romanerna blir i sinom tid
behandlade på recensionsavdelningen — utan
stanna vid den speciella bestämmelsen om att
verket borde gå i Nobels "idealiska" anda.
Denna olyckliga passus i Nobels testamente
tillkom väl därför att den store uppfinnaren
612
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
