Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Erik Lindegren: Pastoraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK LINDEGREN
i skymningens smidiga flod och lövverk
i den domnade åskans bete av elfenben
i hödoftens underjordiska tunnlar av glas
i horisontens klinga mellan natt och dag
i solens röda stråle med fågelsångens tvätt
i hugget som klyver och dunklet som flyter
i blodbokens krona där himlen bygger sitt bo
i den röda strömmen som förbinder och förrinner
mellan mörker och dunkel som en gång var ljus
för att vårt enda rede är våra vingar
träffas vi plötsligt av rymdens pust
och måste förskingras
som yrselfött skum och länsande moln
men ännu ser vi jorden som en dunkel spegel
ännu kan vi skymta varandra i dess gröna sjö
och som sjunkna stjärnor ser vi våra lemmar glimma
och till rök i storm ser vi våra läppar formas
och virvla bort och drunkna —
för att vårt enda rede är våra vingar
känner vi mörkret breda sina stjärnstänkta vingar
för att flyga bort med en jord utan namn
0 blindhet
0 vingars stup
Tills en sista vindstöt kastar oss djupt
1 varandras famn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
