Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
brokiga prydnadsvaror av kort livslängd. Den
är omgiven av en starkare stadsmur än någon
medeltida sagostad, men en mur, som inte
skyddar stadsborna utan de kringboende, byggd
av rasfördomar.
Huvudpersonen är en vacker ung
mulatt-kvinna, som genom energi och vilja lyckas
hålla sig en aning över ytan till det träsk av
fattig, okunnig apati, där de flesta av hennes
rasfränder lever. Hennes värsta fiende är gatan
där hon tvingas bo, som genom sin blandning
av slum och kriminalitet hotar att dra ner både
henne själv och hennes mer försvarslöse pojke
till samma öde som alla andras. Och varför bor
hon där? För att färgade får så låg lön att de
måste bo där, för att de har så svårt att utbilda
sig och få bättre lön och för att de inte får bo
var de vill.
Ytligt sett kan man finna ett visst inslag av
melodram även i Ann Petrys roman, i
historien om den unga negerkvinnans svårigheter
att värja sig mot den lystne mr Junto, en vit
man som rår om allt: det ställe där hon roar
sig och det där hon vill arbeta och det hus
där hon bor. Men hans något
överdimensionerade figur blir mer acceptabel om man ser
honom som en symbol för den vite mannen,
som hela tiden dyker upp ovanför den
självständige neger, som försöker ta sig upp ur
Harlem, dyker upp för att försöka trycka ner
honom igen, dit "där han hör hemma". Och
även de en smula melodramatiska avsnitten
berättas på samma mjukt värdiga sätt som
boken i övrigt. Som de dessutom ger en stark
spänning åt handlingen får man hoppas att
denna utmärkta roman kan vinna det
publikintresse den förtjänar. Åke Runnquist
Engelskt och franskt
Margaret Storm Jameson: Spelet kring
Honoré. Översättning av Siri Thorngren
Olin. Gebers 1947. 11: 50.
Romanens handling är förlagd till
mellankrigstidens Elsass. Centralfiguren är en
gammal barnlös godsägare, vars egentliga intresse
i livet är vinodling, och kring honom rör sig
diverse intriger med sikte på arvet efter honom.
Det hela ackompanjeras av de händelser, som
utspelas i Europa och som utmynnar i
krigsutbrottet 1939.
Författarinnan har utomordentligt väl lyckats
fånga det karakteristiska både i milj ön och hos
människorna. Elsassarnas underliga ställning
som biandfolk med blod från alla håll i Europa,
i ett land som sedan århundraden slitits mellan
Tyskland och Frankrike, en ställning som hos
dem framtvingat ett slag av
provinschauvinism, som visserligen är utpräglat antitysk men
därför alls icke odelat profransk — återges
på ett sätt som vittnar om ingående
bekantskap. Det franska kynnet överhuvud, med dess
småaktiga och dess storslagna sidor, har Storm
Jameson likaså fått grepp om utan något av
de missförstånd och förytliganden, som brukar
prägla utlänningars skildringar av Frankrike.
Ändå lever här inte Frankrikes innersta själ,
så som vi möter den hos landets egna bättre
skribenter. Men orsaken härtill finns kanske
mer att söka i författarens typiskt
anglosach-siska skrivsätt, genom vilket hela
persongalleriet blir påfallande levande, mycket mer än
vad som brukar vara fallet i den franska
romankonsten. Personerna karakteriseras
framför allt genom sitt beteende i vissa väl valda
situationer, genom en och annan kort men
signifikativ replik — men då får man heller
inte se mer av dem än vad som kan
konstateras utifrån. Det är ett perspektiv som
man finner rätt lite av hos de franska
skribenterna; de lämnar det åsido för
djupperspektivet. I en engelsk roman tycker man sig
"se" människorna, man känner igen dem, de
lever — i en fransk "ser" man dem i regel inte,
ty det man får veta om dem är just det som
man i det dagliga livet inte brukar få veta.
Ett undantag finns från denna regel i "Spelet
kring Honoré", nämligen skildringen av en av
bokens tre klassiska nazisttyper. Hos honom
får man en inblick i de djupa motiv, de
komplex som bildar grunden för hans
ställningstagande i livet: det är den pryglade
underklasspojkens begär att hävda sig mot yttervärlden
och mot sin egen slavinstinkt.
Författarinnan försummar heller inte
tillfället att ge träffande karakteristiker av andra
folk: om engelsmännen säger hon att "ingen
stor nation någonsin varit så immun mot
intelligens och så sund i sina instinkter".
Gentemot Amerika är kritiken kanske en smula
ensidigt skarp: "Amerikanerna har som bekant
fler ideal än någon annan nation i världen och
674
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
