Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
fäktelser och syner. Kristina låter sig gärna
förhärligas av Petrus, har inget emot att vara
målet för hans självutplåning. Naturligt listig
som alla kvinnor vet hon att locka, inte med
smink och parfymer men med en låtsad
fromhet. Det är bara en annan form av maktbegär,
av lusten att göra sig intressant och tvinga sig
på omgivningen, men den hysteri som tog sig
uttryck i religiös extas fick på den tiden ingen
vetenskaplig eller psykologisk genomlysning.
Berättelsen har emellertid sitt betydande
intresse som studie i religiös psykologi, kanske
dock mer i den manliga partens fall än i den
kvinnligas, men slutet är korthugget och
utmynnar närmast i Petrus’ smärtsamt vunna
medvetenhet om det ihåliga, halva och
vacklande i sina relationer till Kristina, om att han
på henne överflyttat det egna högmodets
förhoppningar om helgonlikhet.
Av den tredje novellen har jag fått ut minst,
och den förefaller mig lida av en viss oklarhet
och mångtydighet. Banktjänstemannen Torsten
Ström är en svag och splittrad natur, som
aldrig förmått resa sig mot den blinde faderns
despotism, och först efter dennes död erfar han
grämelsen över detta, över vad han gått miste
om. Livet igenom skall han försöka
koncentrera sig kring "ett", och livet igenom skall
han förbli sliten mellan motsatser. Han drages
till vulgärt sensuella kvinnor men med andra
sidan av sitt väsen till en kvinna, som han tror
vara svagare än han själv, därför att hon inte
kunnat göra sig gällande i syskonkretsen. Så
gifter han sig med Ebba av
beskyddarinstink-ter och pliktkänsla för att snart upptäcka
hennes utmanande belåtenhet över att ha fått
sin vilja fram, det tvång hon representerar
i lika hög grad som fadern. Mot hennes
penningbegär och streberaktighet reagerar han
med kommunistsympatier, frikostiga utlåningar
och små raderingar i kassaboken, som hon
nödgas ersätta av egna medel för att undgå
skandalen. Mot den fysiska bundenheten vid
Ebba reagerar han med hat. Han prövar alla
utvägar som leda bort från henne: barnsligt
trots, sj älvmordsfantasier, den uppj agade
skuldkänslan över att en vikarierande kamrat i
banken blivit rånmördad, slutligen tillflykten till
en annan kvinna. Samtidigt blir han alltmer
medveten om sin svaghet och splittring, sin
brist på självkännedom och livskännedom. Han
kommer alltid att kompromissa mellan sina
föresatser och verkligheten —- han vet sig vara
i klorna på sitt okända jag. Granskaren vet
för sin del inte om han rätt tolkat innebörden
i denna novell. Den allmängiltiga sanningen
i den bistra slutsats, vari Arnérs psykologiskt
suggestiva, stilistiskt starkt profilerade
novellkonst för denna gång mynnar ut, är han den
förste att behjärta. Holger Ahlenius
Att finna sig själv
Sven Bergström: En grind slår igen. Bonniers
1947. 13:50.
"En grind slår igen" är Sven Bergströms
tredje och avgjort intressantaste roman. Den
handlar om en ung man vid namn Valter och
om hans förhållande till två kvinnor. Den ena
är Birgit, en "vanlig" liten flicka som han
råkar intressera sig en smula för och vars
"vanliga" ambitioner driver dem in i ett
äktenskap, som aldrig borde blivit av. Den andra är
Eva, en begåvad ung dam, vars klokhet yttrar
sig både i intelligens och psykologisk takt.
Första hälften av boken handlar om hur
Valters redan förut disharmoniska personlighet
splittras alltmer i samlivet med Birgit, andra
halvan om hur han finner sig själv i ett nytt
liv med Eva.
Boken intresserar främst som en studie i
Valters själsliv; som sådan har den många
gånger en ovanlig skärpa och åskådlighet. Han
låtsas i romanens början ha en neuros för att
slippa ur det militära livet. I själva verket är
han disponerad att ådra sig en sådan sjukdom,
och han gör det nog också under sitt
misslyckade äktenskap. Valter vantrivs i livet, hans
attityd mot världen är misstänksam och sur,
han vill på alla sätt pröva dem som står i ett
personligt förhållande till honom, men blir,
som Eva uttrycker saken, djupt upprörd om
någon inte förblir oberörd inför hans
misstrogenhet. Han bär också på en fasa för livet,
han tror att han inom kort kommer att dö
i kräfta, och när han flytt från Birgit för att
skriva en roman i ett hyrt gårdsrum umgås
han dagligen med skräckvisioner inför
grannhusets grå mur — han ser sig ständigt
arkebuserad på cementen vid dess fot, den
symboliserar det snara slut på livet han väntar sig.
Han är bara "en liten darrpunkt i världen, en
756-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
