Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Ebbe Linde: Lo-Johansson och Onan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EBBE LINDE
ring vid en mor eller syster, en annan åter
kanske sin vanliga normala genitala
heterosexuella komponent, som blockerats t. ex.
genom religiösa fördomar, skräck för
könssjukdomar, eller helt enkelt den älskades
frånvaro. Redan en mönstring av de medvetna
onanifantasierna visar att så är, de utgöra en
rik provkarta på alla upptänkliga perversiteter.
Och ännu tydligare blir det om man klarlägger
de omedvetna fantasierna genom fri
association i den analytiska situationen. Man kan
kräva långtgående sexuell tolerans, och man
bör göra det, det finns alldeles för mycket
intolerans och näsan-i-blöt på det området.
Men nog får man ändå vara tacksam att denna
fiktiva säkerhetsventil finns, och fungerar så
pass effektivt som den gör, så att t. ex. en
utpräglad sadism åtminstone hos vissa personer
faktiskt kan tillfredsställas, alltså dämpas och
småningom bringas att slockna, på detta
oskyldiga vis. Det vore inte så roligt om alla dessa
arkaiska "perversa" drifter måste föras ut i det
mellanmänskliga erotiska umgänget.
Ett litet schabbel med korten, som Ivar
Lo-Johansson gör sig skyldig till, är när han titt
och tätt spelar ut det lilla nedsättande ordet
"pubertet" i samband med onani, eller ur
sexualitet sublimerad naturkänsla, m. fi. olika
sammanhang. Gentemot detta måste slås fast,
att onanin icke är någon speciell
pubertetsföreteelse, lika litet som den är någon speciell
narcisstisk eller genialisk företeelse, den är
fullt generell och normal och hör till hela den
könsmogna perioden (ofta nog
spädbarnsåldern också, för resten). Det är klart, att
som total företrädare för varje annan form
av sexuellt umgänge uppträder masturbationen
relativt oftast i övergångsåren, innan dessa
andra former upptagits; men å andra sidan
finns det ingen ålder, som går fri, intet
harmoniskt äktenskap så adekvat att inte var och
en av parterna någon gång måste dra sig
undan till den s. k. Monissos. Eller om det finns,
så är det misstänkt, för då kan man med skäl
ana att det föreligger onanihämningar, och det
är något värre än onani. Den hypokondriska
typen med vikande blick och fuktiga händer,
som man brukar kalla onanisttyp, är egentligen
tvärtom en onanihämmad typ, som slängs i en
hopplös slänggunga mellan skuldkänslorna och
driften. Även om man inte går så långt som
d:r Iwan Bratt, som rentav såg neurosläkarens
huvuduppgift i att lara patienterna onanera
utan dåligt samvete, så måste man erkänna
att denna förmåga i allmänhet är ett mäktigt
tecken på själslig hälsa. Det betänkligaste
praktiska resultatet av Ivar Lo-Johanssons kampanj
är att den tillför den gamla
moralistunderblåsta onaniskräcken ett nytt tillskottsmotiv.
Typiskt är, efter vad man berättar mig, att
Smyrnaförsamlingen i Göteborg, som
sannerligen annars inte utmärker sig för större
benägenhet att ta befattning med det hedna
tankelivet, dock haft uppe Ivar Lo-Johanssons
teorier till ingående diskussion. Man avböjde
ju livligt och med indignation receptet att
"släppa till flickorna", men hyste annars den
största högaktning för författarens "etiska
allvar", som gjort att han genomskådat de
andliga vådorna av självbefläckelsens hemska last
och även skönlitteraturens innersta fördärv. Så
blir han dock en maning till renhet. — Av
frukten skall man känna trädet.
Det där om att "släppa till flickorna" tycker
nu inte heller jag är värst sympatiskt
formulerat, det spretar alltför långt från det
kategoriska imperativet att alltid se en människa
som mål, ej blott medel, och klingar alltför
mycket som om mannen vore det egentligen
enda betydelsefulla könet, en uppfattning som
är för mycket spridd för att man skulle tycka
det vara lustigt att ens dofta en fläkt av den.
Men inlägger man i propositionen endast den
innebörden, att tabuskrifterna kring pojkars
och flickors samvaro i ungdomen måtte lättas,
till båda parternas båtnad, så må den ju
upptagas till övervägande, och även klubbslags
bekräftelse. Man må endast akta sig för att tro
att därigenom sexualneuroserna skulle bringats
ur världen. Det är i allmänhet inte de
ohämmade onanisterna, som har svårt att få kontakt
med flickor, utan tvärtom de onanihämmade,
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
