Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj—juni. N:r 5 - Martin A. Hansen: Rapphönan. Novell. Översättning av Jan Gehlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAPPHÖNAN
Medan hans steg avlägsnade sig ut genom
kök och förstuga satt de lyssnande, så tysta
och orörliga som hade han tagit deras
livsanda med sig.
De hörde honom öppna den igenfrusna
dörren. Blåsten tog i. Då det åter tystnade, hörde
de honom fråga:
— Är det någon här?
De tyckte det dröjde länge. Men fastän de
hade hört vartenda ett av hans steg, började
de darra, när han stod där i dörren, allvarlig,
undrande. Han bar något i händerna. En av
småflickorna gav till ett litet skrik vid åsynen
av det, och det isade längs ryggen på dem, så
otäckt och förfärligt tyckte de att det var.
— Men vad är det då? viskade modern.
— Det är en rapphöna, svarade fadern.
Då hände det något inför deras ögon. Då
såg de, att det var en liten rapphöna.
Fadern höll en liten burrig fågel i händerna,
och dess huvud vilade lugnt mot hans ena
tumme.
— Den låg på trappstenen, sade han.
— Ja, men vem___? började modern.
— Det fanns inga spår i snön, svarade
fadern, den har flugit emot.
Modern tog fågeln, hon kysste den på
vingen.
— Den är alldeles varm, kom och känn,
sade hon. Och barnen kom bort och kände
på fågeln. Jo, den var varm under fjädrarna.
Det var ofattbart, att en död fågel kunde vara
så brännande varm under sina slappa vingar.
— Underligt..., sade fadern närmast för
sig själv, den har nog blivit förblindad av
snön. Men att den precis skulle träffa dörren,
så att man hörde det...
— Jag tror nog man kan förklara det, sade
modern, och medan småflickorna försiktigt
rörde vid rapphönan, smög brodern sig
tvekande bort till fönstret. Han pressade ansiktet
mot den svarta, kalla rutan och såg ut. Han
visste vad han skulle få se. Så blev allt
tydligare och han såg en mörk gestalt, större än
män, gå bort mellan träden.
Rapphönan hade ju fallit i snön, och här
inne i värmen blev de stjärnformiga flingorna
till lysande droppar på de böjda fjädrarna.
Några säger, att rapphönan är torftigt klädd,
och den vill ju inte heller skylta. Men den
bär förnämt sin allmogedräkt, som den har
fått färger till från det bruna lövet, det mogna
vetet, en knivsudd från vallmon, ett par
droppar från nattens mörker. Den är
markernas hemlighet, och envar som känner den
måste ge den ett namn till, men det måste
väl hållas hemligt.
Vackra, små fötter hade den, fina och
hårda. Allt på fågeln var mjukt avrundat,
huvudet med de halvslutna ögonen, näbben,
från vilken det kom litet rött.
Fadern satte sig åter med tidningen, men
strax därpå kom han ändå ut i köket till de
andra. Nästan hela familjen fällde tårar över
rapphönan, men död var den ju och plockas
skulle den, det var ju meningen med den. Den
var inte mycket att se på, när fjädrarna kom
bort, sorgligt liten. Små hopnystade tarmar,
lever, krås, ett ofattbart litet, fast hjärta kom
fram, och det var i sitt inre som fågeln hade
de lysande färgerna.
Fadern gick ut i det fria, han kom vit och
översnöad in igen med en handfull färsk
persilja. Flott lades i pannan, det sista kanske,
men nu tog modern resolut till de sista
reserverna, potatisen kom i en kastrull och på
elden, men det var inte i självuppgivelse hon
skrapade bottnen, ty hon beredde en hoppets
festmåltid. Och fastän det var långt efter
sängdags, breddes en duk på bordet, vit och
vacker till och med i karbidlyktans ljus. Men
så bars lyktan ut, där den kunde väsa slut,
och ett dyrt talgljus tändes på bordet.
Ute i mörkret brusade blåsten. De tvättade
sig, kammade håret, gjorde sig fina. Så satte
de sig vid högtidsbordet. Rapphönan delades,
och det blev bara litet till var och en, men
det är sanning, att den lilla fågeln mättade
dem alla.
Översättning av Jan Gehlin
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
