Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Paul Lindblom: Författarna och fackfilosofin - John Hayward: Brev från Dublin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN HAYWARD
omfatta själva upplevelsen av ansvaret inför
handlingen — att denna känsla av ansvar är
reell behöver ingen betvivla. Men i sin helhet
måste Sartres filosofi betraktas som en flykt
från 1900-talets vetenskapliga strävanden.
På samma sätt vill man karakterisera den
filosofi, som Christopher Isherwood, Aldous
Huxley och andra författare har utvecklat
under Kaliforniens angenäma sol långt från
det trasiga Europas lidanden ("Vedanta for
the Western World", Hollywood and New York
1946). Redan i inledningen spelar Isherwood
upp idealismens slitna refräng om att världen
inte är sådan som den syns för våra sinnen och
att vi därför måste gå tillbaka till den
oförändrade sanna verkligheten. Både Isherwoods
och Huxleys uppsatser verkar vara skrivna
med vänster hand som en sorts intellektuell lek
i brist på bättre sysselsättning. Man blir
naturligtvis en smula vemodig, när man tänker på
den kvicke och kritiske Huxley från
"Kontrapunkt". Man har visserligen lärt sig att vägen
från extrem intellektualism till mystik är kort,
men det är ändå besynnerligt att Huxley inte
har genomskådat den kunskapsteoretiska
subjektivism, som är förutsättningen för hela
denna mystik.
Det finns naturligtvis inte någon anledning
att längre uppehålla sig vid detta — vilken
filosofi som än kommer att blåsa nytt liv i den
litterära idédebatten, så kommer den att ha
annan ursprungsbeteckning än "Vedanta for
the Western World".
7
Till sist: vad är det i vissa litterära verk
i dagens läge, som berör oss kanske mer
än något annat? Man kan tänka på Camus’
"Pesten" eller Graham Greenes "The Heart
of the Matter" och man undrar om det inte
är försöket att så allmänt som möjligt beskriva
människans situation i tillvaron, som gör att
dessa arbeten angår oss på ett annat sätt än
de flesta andra. Om detta är riktigt, betyder
det att vi inte avvisar frågeställningar, som är
rent metafysiska, fastän vi är väl medvetna
om deras metafysiska karaktär.
JOHN HAYWARD
BREV FRÅN DUBLIN
Svårigheterna när det gäller resor på
kontinenten har kommit många engelska turister att
efter krigets slut bege sig till Irland. Ett stort
antal personer, som i normala fall skulle
tillbringat sin semester i Frankrike eller Italien,
har nu för första gången, utan att plågas av
valutarestriktioner och med den angenäma
utsikten att för en tid slippa ransoneringar och
andra regleringar, föga mer än en timmes
flygväg från London upptäckt en plats med all den
charm och stimulans för nyfikenheten som en
främmande huvudstad utgör. Jag var bland
dem som i början av sommaren avlade sitt
första besök i Dublin; jag var inbjuden att
ta del i firandet av tvåhundraårsminnet av
Jonathan Swifts död, vilket uppskjutits sedan
1945 på grund av kriget.
Våra romantiska förhandsföreställningar om
människor och platser visar sig alltför ofta
vara illusioner. "Mellan föreställningen och
verkligheten faller skuggan", som Eliot sagt,
och som t. ex. Proust insåg när han efter
åratals förväntan slutligen kom till Venedig är
denna skugga, som bryter förtrollningen, orsak
till våra svåraste besvikelser. När vi blir äldre
söker vi kanske omedvetet att hålla våra
förväntningar i strama tyglar för att gardera oss
mot besvikelser, eftersom erfarenheten lärt oss
514
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
