Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER
list, annonsackvisitör, statstjänsteman, clown,
affärsman, brandsoldat, filmstatist, industriarbetare. Skulle
tycka om att måla — om möjligt som Renoir. Väld till
medlem av Society of Industrial Artists 1947. Bland
tidsfördriv märks Mozart, Syd Field, drottning
Victoria, Maurice Bäring och Ginger Rogers. Tycker också
om läsning i begränsad omfattning, gå i lumpaffärer,
musik, film, kalligrafi, god mat och roliga jobb. Har
endast läst fem thrillers på tretti år."
Eliot i Italien
flera Letteraria ägnar 2’3 av sitt nummer 34 åt
T. S. Eliot och Nobelpriset. "Släktmötet" är påpassligt
införd som följetong sedan flera nummer. Viktigast är
en stor artikel om Eliot och poesin med särskild hänsyn
till det inflytande som Dante haft på den engelske
skalden. Vidare finns där artiklar om E:s dramatik, om
tekniken i hans diktning samt en jämförelse mellan Eliot
och Italiens främste möderne skald, Eugenio Montale.
ApTopå förhandsspekulationerna kring Nobelpriset
nämner man namnen Malraux och Moravia och citerar
den franska tidskriften Carrefour, som säger att
Mora-via under inga förhållanden har några chanser
eftersom hans arbeten hittills inte haft tillräckligt
idealistisk karaktär.
Nobelpristagaren på svenska
Följande arbeten av T. S. Eliot finns i svensk
översättning.
Lyrik:
Dikter: Ett urval redigerat av Ronald Bottrall och
Gunnar Ekelöf. Bonniers 1942. 5:75.
Fyra kvartetter (Four Quartets). Tolkade av
Gunnar Ekelöf, Artur Lundkvist och Th. Warburton
och med inledning av den sistnämnde. Bonniers
1948. 5:75.
Dramatik:
Mordet i katedralen (Murder in the Cathedral).
Översättning av Erik Lindegren och Karl
Vennberg. Bonniers 1939. 3:50.
Släktmötet (The Family Reunion). Översättning
av Caleb J. Anderson och Karl Vennberg.
Bonniers 1948. 6:50.
Essayistik:
Efter främmande gudar (After Stränge Gods).
Översättning av Ingvar Högman. Norlins 1947.
5:—.
Idén om ett kristet samhälle (The Idea of a
Christian Society). Översättning av John Erik
Ehnberg. Gebers 1947. 3:—.
Vad är en klassiker. Essayer i urval av Lennart
Göthberg. Översättning av Daniel Andræ.
Norlins 1948. 11:—.
Av litteraturen om Eliot på svenska kan framför allt
nämnas Artur Lundkvists uppsats "Poesiens
purgatorium" i "Ikarus’ flykt" (Bonniers 1939. 5:75), samt
Erik Mestertons studie över "The Waste Land" i det
ovan nämnda dikturvalet. Eliotuppsatser finns vidare
i Th. Warburton: "Två främlingar" (Bonniers 1944.
6:50) och Gunnar Brandell: "Bekännare och
uppfostrare" (Gebers 1937. 5:—). Slutligen kan nämnas
Norman Nicholsons uppsats i "Författare av i dag"
(KF:s förlag 1948. 15:—).
En pionjär när det gällde att introducera Eliot var
tidskriften Spektrum, som redan på våren 1932
publicerade Karin Boyes och Erik Mestertons översättning
av "The Waste Land" (ingår även i "Dikter") samt
flera essayer av den senare om den engelske lyrikern.
Denna presentation får nog räknas bland de viktigaste
och mest betydelsefulla denna framsynt redigerade
tidskrift gjorde.
Eliot i BLM.
Första gången Eliot mer utförligt behandlades i
BLM var i ett londonbrev av Peter Quennell (nr VI
1936). Året därpå skrev Artur Lundkvist om honom
(nr IV 1937) och bland senare studier vill man
framför allt nämna Knut Jaenssons studie "Eliot som
lyriker" i nr V 1942.
Även originalbidrag av Eliot har emellertid
förekommit rätt flitigt. 1937 publicerade Erik Blomberg
en översättning av "Marina" och 1941 kom Gunnar
Ekelöfs version av "East Coker". Även "J. Alfred
Prufrocks kärlekssång" tolkades av Ekelöf (nr IV
1941) och slutligen kan nämnas Th. Warburtons
översättning av "The Dry Salvages" i nr II 1945.
1946 publicerade tidskriften två essayer av Eliot,
"Författaren och Europas framtid" och "En skalds
tankar om den europeiska kulturen" (nr I resp. VIII).
Den senare fick därvid sin första publicering
överhuvudtaget.
Osamlade eliotöversättningar
Bland översättningar av Eliots lyrik som inte ingår
i den nämnda volymen "Dikter" kan anföras: "De
ihåliga männen" ("The Hollow Men"). "De vise
männens färd" ("Journey of the Magi") och "En
sång för Simeon" ("A Song For Simeon") i Karavan
nr 3 1935, alla översatta av Artur Lundkvist. I
Johannes Edfelts "Tolkningar" (Bonniers 1940. 5 : 50) finns
vidare en rad av Eliots smärre dikter översatta.
Slutligen kan nämnas "The Hippopotamus" i fri
översättning av Olof Lagercrantz i "Den döda fågeln"
(Wahlström & Widstrand 1935) samt några av kattdikterna
översatta av Magda Lagerman i Damernas Värld nr 49
1948.
Nytt från Italien
"De italienska böckerna stannar i Italien" har Ettore
de Zuani satt som rubrik på en artikel i Fiera Letteraria
(nr. 28-29-48) där han ger drastiska, tragikomiska och
varnande exempel på hur illa det är ställt med den
italienska bokexporten. Varje person, som gjort de
blygsammaste försök att skicka efter böcker från
Italien kan understryka riktigheten av hans iakttagelser.
Förf. framhåller att man pratar och skriver mycket om
kulturella världsorganisationer och om effektiva
åtgärder för att få böckerna att sväva som fredsduvor till
de olika länderna, medan det i praktiken nästan är
lättare att emigrera till Venezuela eller Argentina än att
skicka ett bokpaket till utlandet. Har man ont om tid
och pengar bör man hellre skicka sin goda vän i
Köpenhamn eller Buenos Aires smultron från Nemi eller
blommor från San Remo än böcker. Även om man
skickar en bok som gåva måste man använda timmar
på att gå från den ena disken till den andra och skaffa
sig någonting som kallas "benestare bancario" och
betygar att man inte ämnar göra något slags bytesaffär
med boken eller har den skumma avsikten att
inkassera dollarvaluta. Utan denna "benestare bancario"
vägrar posten helt enkelt att ta emot paketet.
Om det är besvärligt att skicka en bok som gåva
vågar man knappast tänka på hela det maskineri som
792
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
