Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Gotthard Johansson: Strindberg och konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRINDBERG O C II KONSTEN
Claude Monet: "La Grenouillère". 1869. Sannolikt var det denna berömda målning Strindberg såg hos
Durand-Ruel 1876. Den hade varit utställd på impressionisternas andra utställning, som ägde rum hos denne på
våren samma år.
och dolde sin tvekan bakom en försåtlig dialog,
som tycktes ge båda parterna rätt, är mindre
underligt med tanke på den reserverade
hållning de svenska konstnärerna själva, även inom
det oppositionella lägret, intogo till
impressionismen inte bara vid denna tidpunkt utan
långt senare. Visserligen ha moderna forskare
kunnat visa, att de långtifrån varit så
opåverkade av impressionismen, som de själva
— eller i varje fall flera av dem, främst Georg
Pauli — velat göra gällande. Även om det
kommer att visa sig, att detta inflytande varit
ännu större än man hittills antagit — vilket
jag för min del tror — så kvarstår dock det
faktum, att det till väsentlig del nådde dem inte
direkt utan på omvägen över det av
impressionismen påverkade salongsmåleriet och att
även de, hos vilka det förefaller att ha varit
mest direkt — t. ex. Hill, som själv varit in-
bjuden att delta i årets
impressionistutställ-ning men avböjt — aldrig öppet erkände
impressionisterna som sina mästare.
Att kalla Strindbergs egen litterära teknik,
sådan den framträder i de första
skärgårdsnovellernas eller "Röda rummets"
naturskildring, för impressionism är däremot riktigt,
endast om man tar ordet i en mycket allmän
betydelse. Med all sin luftighet skiljer sig detta
litterära friluftsmåleri — liksom dess
konstnärliga motsvarighet, Carl Larssons
Grezakva-reller eller Zorns Dalaröbilder — från den
verkliga impressionismen framför allt genom
sin detalj skärpa, sin berättarlust, sitt sakliga
intresse för verkligheten. I det
impressionistiska måleriet utplånas detaljen — som
Strindberg redan vid sitt första möte med detta
måleri visade sig så riktigt uppfatta — för att
uppgå i helhetsintrycket, bli en färgfläck i
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
