Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Författarnas ekonomi
har häftigt diskuterats på sista tiden.
Huvuddebattörer har varit Ture Nerman, som anser
att stipendierna snart räcker till att leva på
och Karl Vennberg, som anser motsatsen. I
Erik Hj. Linders artikel i detta häfte får man
belägg för den betydelse en stabiliserad
ekonomi kan ha för en diktare — en sak som
väl de flesta haft på känn förut, men som här
förmodligen för första gången utförligt
bestyrkts, med Hjalmar Bergman som
demonstrationsobjekt.
I övrigt innehåller vårt sommarnummer
skiftande ting av svenska och utländska
författare fast i detta fall även en god del av
det svenska fått internationell anstrykning.
Johannes Edfelt, som tillbringat våren i
Italien, har berikat den svenska dikten om detta
land med en svit fria sonetter. Från Eyvind
Johnson i Schweiz har vi fått ett avsnitt ur
hans nya stora roman, som utkommer i höst.
Den behandlar häxprocesser i 1600-talets
Frankrike. Om besatthet i sinnena berättar
också den unge fransmannen Noël Devaulx i
sin fabel "Vampyren". Författaren
presenteras närmre i C. G. Bjurströms parisbrev.
Från franskan har också Bengt Anderberg
hämtat titeln på sin dubbeldikt "La mer",
som bygger på ordleken att detta namn, som
ju betyder havet, när det uttalas låter likadant
som la mère, modern.
John Peale Bishop, som skrivit essayen om
poesi och måleri är ett för Sverige tämligen
nytt namn. Bishop (1892—1944) tillhörde på
tjugotalet den grupp amerikanska
intellektuella som i Paris samlades kring Hemingway,
Gertrude Stein och F. Scott Fitzgerald. Senare
återvände han till U. S. A. och knöts till det
stora kongressbiblioteket i Washington. Han
var född i Virginia och tillhörde som lyriker
och essayist den krets av sydstatsförfattare
som under de senaste decennierna tillfört
amerikansk litteratur viktiga impulser på dessa
två områden. Efter Bishops död hedrades hans
minne med en förnämlig litterär antologi, "A
Southern Vanguard".
Jan Gehlin, soin representeras av tre
milda sommardikter, är känd som
författare till bl. a. romanen "Arvskifte" medan
Harald Swedner,en tjugofyraårig skåning som
nyss avslutat sin militärtjänst, gör sin
prosadebut med den lilla novellen "Tidegärd".
"Osedlig litteratur"
ter sig något nött som kommentarämne. I
utlandet har emellertid sagts så många
märkvärdiga och intressanta ting i ämnet på sista
tiden att det kanske kan vara berättigat att
ta upp saken en gång till.
I England har striden gällt amerikanen
Norman Mailers omfångsrika krigsroman "The
Naked and the Dead", som den ärevördiga
Sunday Times vill ha förbjuden på grund av
de oförblommerade skildringarna av
amerikanska soldaters samtal och erfarenheter under
kriget i Stilla havet. Polisen begärde
läsexem-plar av boken och när ryktet spred sig att
anständighetsmätaren i Scotland Yard
kopplats på frågade en underhusmedlem Englands
högste kronjurist Sir Hartley Shawcross om
han tänkte inskrida mot boken. Sir Hartley
(vars namn är välkänt från
nürnbergrätte-gången, där han var åklagare) svarade att
han efter moget övervägande beslutat sig för
att inte åtala eller beslagta skriften. Med
ungefär samma ord som justitieminister Zetterberg
använde om "Kain" sade han att han fann
Mailers bok lång och tråkig, men tillade att
trots de många grova orden kunde han inte
anse att den kommit till i pornografiskt syfte
utan snarare i avskräckande.
Som bekant tar sig den offentliga moralen
olika uttryck i England och Amerika.
Serieflickan Jane Johnson som alltid kommer i
427
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
