Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Filmrecensioner - Georg Svensson: Danskt bokhantverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
georg svensson
Oskuldens ros (Le rosier de madame
Husson). Manus efter en novell av Guy de
Maupassant. Foto: Nicolas Farkas.
Regi: Bernard-Deschamps.
Les Films Ormuzd
1932.
Den i Sverige tidigare censurförbjudna
"Oskuldens ras" kan uppmärksammas i detta
sammanhang eftersom den utformats i den
stiliserade "balettstil" som i trettiotalets
början i Frankrike fördes till sin fulländning av
René Clair. Filmens ståhej kring krönandet
av "rosenbrudgummen" (Fernandel) och dess
typval överhuvudtaget för lätt René Clairs
"Miljonen" i tankarna, även om "Oskuldens
ros" på intet sätt når upp till den kyliga
spiritualitet, som gjorde "Miljonen" till en
upplevelse. Den är dock en lika hjärtlös som rolig
drift med det beskäftiga grönköpingspryderi,
som vi nyss kunnat bevittna här i Sverige i
samband med striden om Anderbergs "Kain",
och det löjliga understryks på ett lustigt sätt,
som tar udden av vad som i annan tappning
kanske skulle kunna anses något vågat. Det
kan naturligtvis sägas, att Sture kunnat göra
ett värdigare programval ur det tidiga
30-talets repertoar, men idén att utnyttja våra
dagars mindre inskränkta censur för att ta
upp tidigare förbjudna filmer är i och för
sig ypperlig. Där finns många saker att välja
på. Hur vore det att försöka få det
regeringsförbud upphävt, som tillkom i samband med
att Maxwell Anderson’s "Winterset" var
aktuell? Filmkartans "vita" fläckar är många och
i en rad fall fullkomligt oberättigade.
Hugo Wortzelius
GEORG SVENSSON
DANSKT BOKHANTVERK
Kring en utställning i Köpenhamn
"Böcker ha sina öden" — och inte alltid så gunstiga.
Numera är det sörjt för att inte en trycksak, hur
värdelös den än må vara, skall gå förlustig för eftervärlden
utan arkiveras på ett betryggande antal brandsäkra
ställen. Icke så fordom. Då fick böckerna sannerligen
känna på kampen för tillvaron. De äldsta böckerna
trycktes i betydligt färre exemplar än våra dagars och
fastän de följaktligen behandlades som dyrgripar och
sällsyntheter gick det dem ofta illa. En del exemplar
lästes helt enkelt sonder, andra omkom vid eldsvådor
och åter andra togs som krigsbyte eller råkade i
rövarhänder. På de återstående gnagde sakta men säkert
tidens tand. Följaktligen är alla inkunabler, d. v. s.
böcker tryckta fore 1501 (i Sverige sätter man i
allmänhet 1525 som gräns), ytterligt sällsynta. Av många
återstår ingenting annat än de historiska vittnesbörden.
Danmarks äldsta boktryckarhistoria utgör därvidlag
inget undantag. Man får gå ända fram till omkr. 1700
innan man kan finna den danska litteraturen
någotsånär fullständigt bevarad. Och när det gäller de första
trycken måste man räkna med att det som bevarats
blott är fragment. Det som alltjämt finns förslår dock
till att föra tilliaks en vacker serie av böcker ända till
den första i Danmark tryckta boken, som kom till i
Odense 1482: "Breviarium Ottoniense". Dess
upphovsman var lübeckaren Johan Snell, som året därpå drog
till Sverige där han då tryckte den första svenska
boken, "Dialogus Creaturarum optime moralizatus".
Johan Snells breviarum med gotiska typer bildade
utgångspunkten för den utställning av "Dansk
Boghaandværk gennem Tiderne" som i maj månad
ordnades av Forening for Bokhaandværk i Kunstindustri-
museet, Köpenhamn. Här kan endast några glimtar
och flyktiga notater ges från denna vackra utställning,
som blott var alltför kortvarig. Arrangemang och
katalog var nämligen av en så förträfflig art att man gärna
skulle ha önskat att utställningen hade kunnat få
vara permanent. Under ett par vårveckor öppnade nu
den danska bokkonsten i museets montrer sina kalkar
för den allmänhet som blott allför mycket ehuru fullt
mänskligt föredrog blomstermattorna i Själlands
bokskogar. De bibliofila botanisterna försummade dock
inte det unika evenemanget och som ett bestående
minne av det kvarstår den stora resonerande katalogen
(Fischers förlag), som ingen bokvän bör försumma att
skaffa sig. Vid sidan av Lauritz Nielsens monumentala
arbete "Den danske Bog" är den en ovärderlig
översikt över den danska bokhistorien. Urvalet av böckerna
före 1900 och beskrivningen av dem hade gjorts av
bibliotekarien Palle Birkelund och för tiden efter 1900
av fru Merete Bodeisen och överbibliotekarien Aage
Marcus. Bokbanden hade utvalts och kommenterats
av bokbindarmästare Henrik Park. Utställningen
omfattade 430 böcker utom bokbanden, d. v. s. ungefär
en bok per år sedan 1482, och vid valet hade främst
tagits hänsyn till den bokkonstnärliga aspekten.
Här förelåg alltså fyrahundratrettio böcker som
kämpat sig fram till den absoluta eliten genom sin
skönhet eller sina övriga representativa förtjänster.
Det må tjäna som en tankeställare för
utvecklingsoptimisten att redan den andra boken i ordningen,
"Missale Slesvicense" från 1486, som trycktes av den
i Mainz utbildade nordtyska boktryckaren Stephan
Arndes med gotiska typer av italienskt snitt i stor
494
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
