Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Lars Forssell: Ezra Pound
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EZRA POUND
Han finaste lyriska inmutning åt engelsk dikt
är utan tvekan den provencalska lyriken.
Djupare än Pound har ingen levat sig in i denna,
i sångerna av Bertrand de Born, Arnault
Daniel och andra; ingen har med
reservations-lösare identifikation förstått deras liv och
aktualitet. Här har Pounds reaktionära
sympatier, hans avundsjuka på dessa sångares
frihet i ett ofritt samhälle, legat till grund för
ett verk av alldeles fläckfri skönhet, som givit
den moderna lyriken en radikalt levande
impuls. De vackraste av dessa tolkningar står i
diktsamlingarna och i "Make It New" (av
Arnault Daniel). De tillhör den första typen
av de ovan specificerade: de är överflyttade
till en med genial lyhördhet uppfattad
gammalengelska.
Pound betraktar sedan — enligt Eliot — den
italienska renässanskulturen genom den
provencalska kulturen. Vad detta gör för skillnad
i hans syn på Dante är jag alltför okunnig för
att kunna upptäcka. I varje fall är det
uppenbart — om det nu beror på hans provencalska
studier eller inte — att han uppskattar Dantes
form mer än hans innehåll; han kritiserar
Dante därför att han låter sig inordnas i den
tradition av puritanism och bigotteri, som
härrör dels från Aristoteles, dels från
kristendomen. Dante är helt enkelt ingen hädare;
hans inferno lågar tvärtom av kristna
fördomar. Jag anför detta Pounds resonemang
därför att det är ett exempel på det slags
personliga tolkning han gör av kultursfärer som
han har närmat sig. Pounds poängterat
hädiska inställning (förmodligen ett uppror mot
den puritanism som bör ha präglat hans
amerikanska barndomsmiljö) kommer honom att
föredra en mera blasfemisk diktare i Dantes
samtid: Cavalcanti. Han har alltså översatt
denne och dessutom givit ut en upplaga av
hans skrifter, vars lärda kommentar i sin tur
vimlar av antikristna fördomar.
Slutligen har Ezra Pound också gjort en
genial insats som översättare av kinesisk lyrik.
Hans tolkningar finns samlade i volymen
"Cathay". Man torde kunna jämföra denna
hans insats med den som Erik Blomberg har
gjort för svensk diktning i "Jadeberget". (Det
är dock förvånande att den sistnämnde inte ens
har omnämnt Pound i sin inledning till denna
samling.) Pounds kontakt med kinesiskan
har satt betydelsefulla spår i hans egen lyrik^
i Cantos. Han använder där det kinesiska
skrivtecknet som komprimerad metafor; men
han ger ofta engelskan själv en ytterligt
sammanpressad karaktär, dels genom djärva
adjek-tiviska och substantiviska sammanställningar
(som för tanken till Joyce); dels genom att
avlägsna de bestämda formerna, en process,
som skänker substantiven en lapidarisk tyngd.
Teoretiskt faller detta tillvägagångssätt tillbaka
på en essä av Ernest Fenellosa "The Chinese.
Written Character as a Medium for Poetry",,
ett verk som — enligt Pound — besparat
honom mycken tankemöda. Där står bl. a. (jag
citerar från Berryman): "Om vi i engelsk poesi
skulle följa den kinesiska metoden, måste vi
skapa ord av enorm precision, ord vilkas vitala
suggestioner blandas och smälter samman som
färgerna i naturen; meningar måste vara som
många blommors färger, blandade på en ängs
palett." Detta är utgångspunkten för Pounds
kinesiska översättningar; och en av
utgångspunkterna för hans egen ordkonst i "Cantos":
Höstmåne; berg lyfts kring sjöar
mot solnedgången
Afton är som ett molnförhänge,
en slöja kastad över vågskvalp, genomborrad
av kanelträdens spetsiga spjut,
kall melodi på vassrör.
Bortom kulle munkens klocka,
buren på vind.
Segel förbi här i april, återvänder kanske i oktober
Båt slocknar i silver; långsamt;
Sol brinne ensam på floden.
(Canto XLIX)
4
Pounds poesi är ett viktigt led i en engelsk
poetisk hantverkstradition.
Det är väl knappast en överdrift att påstå,
att den engelske lyrikern intensivare än något
615
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
