Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - C. G. Bjurström: Krig och efterkrig. Brev från Paris - Harald Swedner: Ljus madrigal. Dikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARALD SWEDNER
strid med den traditionella, och hans bok är
ingenting mindre än ett försök att genom
ordens makt skapa denna nya ordning, som
han själv är okunnig om. Genom sin läggning
utesluten ur samhället betraktar Genét det som
en mur där allt samverkar till att stöta honom
tillbaka. Hans värld blir därför den upp- och
ner-vända. Inte nog med att brottet klädes i
dygdens kläder, utan även de omedelbaraste,
naivaste reaktioner av förtroende och kärlek
vändes ut och in. Genét berättar t. ex. sålunda
hur han förråder en man han älskar, just
därför att han älskar honom och därför att han
åtnjuter hans förtroende, och skriver bl. a.
"Det franska Gestapo omfattade dessa tvenne
fascinerande beståndsdelar: förräderiet och
stölden. Om man därtill lade homosexualiteten
vore det strålande, oangripligt. Det ägde dessa
tre dygder som jag upphöjer till teologala
dygder." Förgäves förklarar Genét att angive-
riet, stölden, fegheten äger en skönhet som för
honom är kriteriet på deras moraliska värde,
vi lyckas inte följa honom, och vi tror inte på
honom när han påstår att han i grund och
botten strävar mot heligheten. Brottet är en
väg till Gud, lika väl som dygden, säger han,
och menar tydligen att brottet är liktydigt med
ödmjukhet. Vi lyckas emellertid endast urskilja
högmod och en vanvettig egoism i hans ord.
För att brottet skall kunna bli ödmjukhet
fordras att det uppleves som brott och inte
som dygd.
I vilken mån är Genét uppriktig, och i vilken
mån fångas han av sina egna ord, samt till
sist, i vilken mån avser han att föra oss bakom
ljuset? Trots vissa obestridligt poetiska avsnitt
i "Journal du voleur" förblir boken dock i sin
helhet ganska svårläst, både på grund av det
ofta krystade och oklara uttryckssättet och av
dess avgjort pinsamma innehåll.
HARALD SWEDNER
LJUS MADRIGAL
att fly till de öde bergen från kulle till kulle
en blå oas är denna genomlysta ton
men åt andra överger jag labyrintens hemlighet
o att undfå den sträva sötman av försakelsens vin
av ebenholts och elfenben är mycket i min mun
och a och o och x och y är stenen som jag valt
mitt ornament är nebulosans ojämförliga spiral
och lägga samman näckrosblad om aftonen
ty denna genomlysta ton är eftersträvansvärd
men åt andra överger jag labyrintens hemlighet
och a och o och x och y är stenen som jag valt
och lägga samman näckrosblad om aftonen
o att undfå den sträva sötman av försakelsens vin
att fly till de öde bergen från kulle till kulle
mitt ornament är nebulosans ojämförliga spiral
ty denna genomlysta ton är eftersträvansvärd
av ebenholts och elfenben är smycket i min mun
en blå oas är denna genomlysta ton
704
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
