- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVIII. 1949 /
747

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Kommentarer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMENTARER

Victoria Benedictsson

och Georg Brandes har genom Fredrik Bööks
bok nu på senhösten fått leverera stoff till
oändliga diskussioner vid de flesta tillfällen då
litterärt intresserade träffats. Men det celebra
paret har också orsakat diverse skärmytslingar
mellem svensk och dansk kritik och kommit
värjorna att svängas med åtskilligt nationellt
patos på lur bakom de sakliga attityderna.

I Sverige har boken som bekant mottagits
mycket välvilligt och de livligaste uttryck för
sympati har ägnats författarinnan. Hennes roll
i dramat blir visserligen inte längre den
förfördelades, men hennes litterära kvaliteter har
kommit i ett helt annat och fördelaktigare ljus
genom den glödande och hänsynslösa
dagboken, som ju huvudsakligen går ut över henne
själv. I Danmark däremot har även tidningar
som under Brandes’ storhetstid tillhörde
fron-dörerna snarare än livvakten röjt största
upphetsning över utgivningen. Glosor som "pinlig",
"sygelig", "usmagelig", "megære og furie" har
häftats vid Victoria Benedictsson och hennes
bok, i de stora köpenhamnstidningarna såväl
som i små blad både på Langeland och Lolland.

Den danska kritikens huvudtes har varit att
man bör lämna de stora männens privatliv i
fred och i samband härmed har man i regel
skruvat ner värdet hos boken till "en
sladderkrønike" för att tala med Paul V. Rubow, den
argaste kritikern. Mellan detta och Ivar Harries
jämförelser mellan dagboken i fråga och
Rousseaus "Bekännelser" ligger ett svalg som
är minst lika brett som Öresund, men kanske
inte riktigt identiskt med detta vattendrag. (Den
hittills ende svenske kritiker, som i den
psykologiska tolkningen från början ställt sig på
en ståndpunkt liknande danskarnas är Holger
Ahlenius, vars anmälan kan läsas i detta
nummer.)

Åtskilliga allvarliga artiklar har skrivits om
striden, men i grunden är den väl knappast så

allvarlig, vad förhållandet mellan Danmark
och Sverige angår, som t. ex. Information
hävdar i en annars kvick och väsentlig ledare, där
det inträffade ses som ett tecken på att de två
länderna har svårt att samarbeta även på det
kulturella området. Kan den dansk-svenska
vänskapen uthärda ett så hårt årligt slag som en
landskamp i fotboll lär den nog bestå även efter
detta, i synnerhet som det inte är nödvändigt
att lägga nationella aspekter på diskussionen.

Man kan också se den som en debatt mellan
två litteraturhistoriska skolor, den form av
personlighetsforskning som i Sverige är så
utbredd och som i Böök har sitt främsta namn,
och den på estetiska och idékritiska frågor
inriktade vetenskap, som bedrivs av t. ex. Rubow.
Säkert skulle diskussionen bli fruktbarare om
den enbart fördes på det planet. Den springande
punkten blir då om man anser Victoria
Benedictssons dagbok nog värdefull och väsentlig
för att man skulle frångå kravet på
privatlivets fredande. Och då måste nog i längden
även den som ställer sig tvivlande inför
personlighetsforskningens fortsatta möjligheter tycka
att det varit beklagligt om inte denna gripande
självbiografi fått komma ut, sextio år efter det
händelserna inträffade.

Kritiska metoder

debatteras ytterst sällan hos oss. När någon
anlägger teoretiska synpunkter på
litteraturkritik blir det i bästa fall en intressant personlig
deklaration. I regel tas dock ämnet upp för att
ge anledning till en mer eller mindre motiverad
kritik av misshagliga kritiker.

Det ringa intresset för kritikens teori speglas
också av att rätt liten uppmärksamhet ägnats
den utländska diskussionen på området. Detta
gäller även de viktiga och livskraftiga
kritikerskolor som uppstått i England och Amerika,
med sin syntes av litteraturvetenskap och kritik
och sina intressanta avgränsningar av kritikerns

747

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:59:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1949/0763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free