Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Vill folk läsa god litteratur?
har vi satt som rubrik på vår enquéte i detta
nummer och man kan nog ha rätt att ställa en
sådan fråga. Vi har ansett oss kunna utgå ifrån
att alla som överhuvudtaget känner någonting
alls inför frågan om den masspridda
litteraturen har den åsikten att det är bättre ju fler
människor, som tillfredsställer sitt läsbehov
med litteratur där psykologi,
problemställningar och stil håller sig på en godtagbar nivå
och som kan komma läsaren att, som
Karl-Fredrik Björn säger i sitt svar, förstå sig själv,
sin situation och sin tid bättre.
Däremot har det tyckts oss som om de
praktiska sidorna av saken spelat alldeles för liten
roll i diskussionen. Och ändå är det här som i
de flesta andra fall nästan omöjligt att föra
något bärande resonemang utan stöd av fakta.
Vi andra må ta till orda för vilka teorier som
helst, vi må anse att Joyce och Kafka kan läsas
av alla, bara böckerna blir billiga nog eller att
man måste ta det så nätt och sakta lära upp en
stor publik genom att blanda de svåra sakerna
med de lätta eller vi må ha någon av de andra
många åsikter som är möjliga i frågan. De
viktigaste bidragen till diskussionen måste ändå
komma från dem som verkligen sett hur det
går till och hur det går att sprida god litteratur
till de verkligt många, d. v. s. folkbildare,
bokhandlare och utgivare av tidskrifter och
bokserier med stor spridning. Bäst möjligheter
att svara har väl den senare kategorien, som
sitter närmast centrum, som kan se resultatet
av t. ex. en följetongs inverkan på upplagan
eller ställa ihop försälj ningsresultatet för olika
slags böcker, som i en serie fått samma
ut-gångsmöj ligheter.
Den som tänkt något över frågor som dessa
måste ibland undra hur verkligheten ser ut
bakom de ofta mycket uppmuntrande budskap
som då och då når offentligheten, vilka
realiteter som ligger bakom de stora framgångar
som förkunnas i annonser och
diskussionsinlägg. Säljer Bonniers Folkbibliotek lika
mycket av Harry Martinson som av Foresters
äventyrsromaner? Har Folket i Bild under åren sålt
mest av Eyvind Johnson eller Bernhard Nordh?
Och Svalan mer av Louis Bromfield eller
Hjalmar Söderberg? Hur har det gått med LT:s
omtalade bokbil och dess expeditioner till
avkrokarna? Hur många av Vi:s läsare fastnar
för dess skönlitterära bidrag? Och hur är det
med den originella blandningen av olika
litterära kvaliteter i Damernas Värld? Vilka läser
noveller av Lars Ahlin eller Jules Supervielle
och vilka nöjer sig med den mer konventionella
följetongen?
Alla dessa frågor och många liknande har
sin stora betydelse när det gäller att försöka ta
reda på hur det går att sprida god läsning till
så många människor som möjligt. I känslan av
detta har vi ordnat vår enquéte och bett de
deltagande att för denna gång lägga
boxhandskarna på hyllan och i stället berika
debatten med de synpunker som de är nästan
ensamma om att kunna ge. Nästan alla har svarat
och de flesta har låtit det sakliga intresset för
folkbildningen dominera över
affärssynpunkterna och lämnat sakrika och upplysande svar.
Att en av dem brutit mötesordningen med
handgripligheter, d. v. s. att Ivar Öhman
begagnat tillfället till ett grovt angrepp på en
konkurrent, kan vi endast beklaga; vi har
emellertid infört hans inlägg trots att det faller
utom den ram som angavs i inbjudningen till
diskussionen.
En slutsats
tycks man emellertid ha rätt att dra ur
huvudparten av svaren och det är att pubiken för god
litteratur numera är bra mycket större än för
en del år sedan och att utvecklingen hela tiden
gått mot en högre kvalitet på en god del av den
masspridda litteraturen. Allvarliga frågor kan
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
