Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elisabeth Rynell: Till en gammal rönn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ofrånkomlig del av dessa hus och
stjärntitthål
på den svartblå himlakupan —
Jag är här! Lyft mig, Rönn
med ditt magra finger
upp
i det oavvisliga
in i din kronas
avlövade trasseldjungel
i en sekund
som varar och
sträcks ut i mig
som en väg jag kan trampa på
som en evighet av vandringar och möten
i ett ögonblicks mätbarhet i
en ilning av här
och förvissning
Vi ska
möta
mig i dig i
oss
som en överenskommelse
en uppenbarelse
av tid som närvaro
Jag för
mina grenar
in i
dina
Trär mig in i ditt grenverk
som ett lönnligt blodomlopp
och grenas samman
Vi sträcker oss
i alla väderstreck
Spretar
vädrar
längtar!
O upptag mig, knotspretiga vindelviga
barkfnasiga Rönninna
som fönsterrutan när den lyfter
iskristallerna
ut ur luften
och gör dem synliga
Bär mig i ditt hår
på de vaggande vidderna
och för mig försiktigt
upp genom
titthålen
på det svarta himlavalvet
så att mörkret breder ut sig som ett landskap
långt inunder mig
Då
ska mina ögon
419
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
