Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
järngrå häst, som bär på sin rygg den stoltaste och skönaste ryttare med harnesk och
hjälm af guld; han ilar framåt med spira i handen och med hela behaget,
ungdomligheten och det himmelska majestätet hos ärkeänglarnas konung.
Delacroix hade fått sitt stora anseende rotfästadl vid Världsutställningen 1855, där
han framträdde i hela sin makt och ära, och han blef ändtligen upptagen i Institutet
1857. Han dog 13 augusti 1863.
Xavier Sigalon: Kurtisanen. (Paris, Louvre.)
Den mycket omtalade här af romantiker, som 1824 ryckte fram till seger under
Delacroix’ baner, utgjorde den mest olikartade blandning. Sedan drabbningen vunnits,
återtog för öfrigt hvar och en sin egen väg, och snart ser man några af dem, som gått i
revolutionärernas främsta led, ta sitt inträde i Institutet, som t. ex. H. Vernet och Paul
Delaroche. Den senare undergår till och med genom sina kompromisser en sådan
utveckling, att han genom sin ateljé blef arftagare till Ingres’ undervisning. Nu arbetade
den stackars Xavier Sigalon, lödd i Uzés 1788, som hade studerat i Nimes och hos
Mon-rose, en Davidelev, hufvudsakligast känd som medlem af den lilla klubben De primitive.
Sigalon hade kommit till Paris med några sparade slantar. Han utmärkte sig genom sin
tafla Kurtisanen, som inköptes till Luxembourg för 2,000 francs och nu sitter i Louvre,
därefter genom Locusta i museet i Nimes, som gjorde ofantlig lycka på Salongen 1824.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
