Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Granel var också förebild för två målare, hvilka liksom han utgingo från Davids
ateljé. Bägge de motsatta lägren slogos om dem, och deras nu för tiden litet för
underskattade verksamhet hade stor andel i, att vår målarkonst fördes in på sin moderna väg.
Voro de ej föregångare till Millet, Jules Breton och alla målare af landt- och folklifvet,
för hvilket de då väckte allmänhetens intresse genom den exotiska prägel de gåfvo det?
Det är Victor Schnetz och Leopold Robert.
De blefvo goda vänner i Davids ateljé, där de gjorde hvarandras bekantskap: de
voro till och med på sätt och vis landsmän. Victor Schnetz, som var sju år äldre än
kamraten, var född i Versailles 14 april 1787, men han var af schweizisk härkomst: lian
dog i Paris 16 mars 1870. Efter några framgångar på Salongen, där han fick första
Alexander Gabriel Decamps: Turkisk folkskola. (Paris, Louvre, Moreau-samlingen.)
medaljen 1819 för några genremålningar och religiösa tatlor, for Schnetz till Rom, där
han lärde känna Granet. Denne uppmuntrade både lionom och hans kamrat, som kommit
efter, alt måla Italiens folklif, som han själf så varmt älskade. Schnetz följde hans exempel
och förälskade sig i antikens och katolicismens hulvudstad, dit han sedan återkom två
gånger, mellan 1840 och 1847 och mellan 1852 och 1866 som direktör för Franska
akademien. Han skapade sig ett speciellt italienskt manér genom att måla sina folklifsbilder
i samma format som historietaflor och försöka ge dem den karaktär och den stil, som
man var van att spara för de s. k. högre ämnena. Hans Spåkvinna gjorde succés på
Salongen 1824. Sedan studerade han i åratal eampagnans bönder och banditer mellan
Rom och Neapel. Hans Löfte till Madonnan i Louvre, utställd på Salongen 1831 och sedan
placerad i Luxembourg-muséet, ger en god föreställning därom med sina ligurer, som äro
skarpt tecknade i en kanske alltför korrekt form, och sin varma, men litet entoniga kolorit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
