Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjänade sig af bägge delarna
utan åtskillnad som
uttryckssätt för att ge yttre gestalt åt
sin dröm om formbildning
och poesi, och man finner i
hans verk förenade de kraftiga
förvecklingar och de
uttrycksfulla öfverdrifter i linjer och
färgackord, som utmärka de
båda rivaliserande mästarna.
Från Chassériau härstamma
direkt under en kommande tid
den samtida idealismens båda
mästare: Puvis de Chavannes
och Gustave Moreau. Han är
alltså den oundgängliga
för-eningslänken mellan den senare
och den förra sekelhalfvans
konst. Han var född 20
september 1829 i Sainte-Barbe de
Samana, spanska Amerika,
där hans far, en diplomat,
hade gift sig med en kreolsk
kvinna. Själf tillhörde han en
gammal familj från la Roehelle.
Han kom till Paris vid två års
ålder. Hans artistiska kallelse
visade sig ovanligt tidigt. Han
var knappt tio år, då han blef
antagen vid Ingres’ ateljé, och han exponerade för första gången 1836 vid sexton års
ålder; 1838 erhöll han en tredje klassens medalj; han utställde då Venus Anadijomene
och Susanna utförda i Ingres’ anda, men han visade redan dristiga tendenser till att offra
den anatomiska korrektheten för det karaktäristiska uttrycket. De båda systrarna, målarens
systrar, på Salongen 1843 ha ännu Ingres-prägeln, ehuru med en viss frihet, en smidigare
och varmare harmoni i färgen och klärobskyren; men Esther pryder sig för kung Ahasverus,
som fanns på Salongen året förut, är ett af den unge mästarens karaktäristiska arbeten.
Hvad den här reproducerade Freden beträffar, är den ett fragment af de betydande
dekorationsmålningarna i Kammarrätten (Cour des Comptes, som brändes under
Kommunen 1871), hvilka skulle ha varit nog för att göra hans namn odödligt. Af det hela
återstå endast några dyrbara spillror, pietetsfullt bevarade af en släkting, baron Arthur
Chassériau, som har skänkt dem till Louvre. Påbörjad 1844 fullbordades denna
beundransvärda cykel 1848. Den har vidlyftigt beskrifvits af Théophile Gautier. Den grupp,
som räddats, föreställer kvinnor, som sitta på sädeskärfvar och ge sina barn di. »Man
kan ej tänka sig,» skrifver kritikern, »något gladare, friskare, mera leende än dessa sköna
Théodore Chassériau: De båda systrarna. (Tillhör herr A. Chassériau.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
