Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9°
kraf, uteslutande emedan han varit och ännu i själ och hjärta är en af dess gammaldags
söner.
Jean Frangois Millet var i själfva verket bonde och son af en bonde. Han föddes
4 oktober 1814 i Gruchy (Manche), och han deltog i hemmets jordarbeten, ända tills han
blef tjugu år. Hans håg för teckning hade tidigt visat sig. Hans far blef en dag så
öfver-raskad däraf, alt han beslöt att skicka honom till Cherbourg för att ta lektioner. Det
var 18.45; han var då 21 år. Han var några månader hos sin förste lärare, en
anspråkslös landsortsartist, så alldeles okänd, att man ej ens är säker på hans namn — Monchel,
Moncel eller du Moncel — och han lockade honom ej från hans naturliga väg, ty liksom
han var han varmt intresserad för naturen och djuren, och hans favoritmästare voro
flamländare och holländare: Rembrandt, Teniers, Brouwer och Breughel. Då hans far
plötsligt dog, återvände han till Gruchy för att öfverta ledningen af familjen och
jordbruksarbetet. Men hans
tanke är nu på annat håll.
Det förstå hans mor och
hans farmor så väl, att de
förmå honom att åter bege
sig till Cherbourg, där han
afslutade sina studier hos
en f. d. elev till David,
Lang-lois. Där utvecklade han
sin bildning, hvartill för
öfrigl en god grund lagts
hos kyrkoherden hemma i
hans socken. Han får
departementets stipendium
och kommer till Paris i
januari 1837. Den första liden
af hans vistelse där blef
mycket svår. Han drabbas
af sorg genom de upprepade
dödsfall, som vållade luckor i hans familj, och han förföljes af fattigdomen. På en väns
inrådan beslöt han då all måla ett slags pastischer i sjutlonhundratalels smak, som just då
voro på modet, och sålde dem för en louisdor. Han återvänder till Gruchy, tillbringar en
tid i Cherbourg, där han gifter sig med en af sina elever, ett olyckligt äktenskap med en
sjuk hustru, som dog tre år därefter. Han far åter till Paris 1842, vänder tillhaka till Gruchy
och Cherbourg 1844, sedan hans hustru dött, och gifter om sig 1845 med den kvinna,
som blef hans trofasta följeslagerska i hela lifvet och skänkte honom hans nio barn.
Efter en kort tids vistelse i Havre återkommer han till Paris, och 1849 flyr han för
koleran och den politiska tvedräkten till Barbizon, endast för tillfället, som han tror. Han
stannade där i hela sitt återstående lif. På Salongen debuterade Millet 1840 med ett
porträtt. Till 1848, då Sådesrensaren ulställes, har Millet två olika manér. Då han
uppträder offentligt på Salongerna, håller han sig kvar vid de gamla bibliska eller antika
ämnena: S. Hieronymi frestelse, Oidipos löses från trädet på 1847 års Salong, som redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
