Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Her kules och hijdran och
Synen äro tolf år yngre; de
utställdes bägge 1876 och äro
fullständigt hållna i
mästarens stora, själfständiga
maner. Dessa egendomliga
målningar gjorde stor lycka.
Synen, en stor akvarell, hvilken
man kan betrakta som hans
mästerverk, var samtidig
med en tafla föreställande
Saloines dans. Salome blef
snart ryktbar och har
kärleksfullt skildrats i den
egendomliga romanen A Rehours
af J. K. Huysmans som ett
af de märkligaste profven på
modern konst. Herkules och
hijdran hör till Mannens eller
heroismens cykel. Salomes
lömska och tjusande gestalt
behärskar hela hans cykel
om Kvinnan.
Orfeus och Synen tillhöra
. . . Gustave Moreau: Herkules och hvdran.
Luxembourg, det senare
mästerverket liar skänkts till museet af Charles Hayem, en entusiastisk beundrare af
Gustave Moreau, jämte tretton andra oljemålningar eller akvareller af mästaren.
Elie Delaunay föddes i Nantes den 12 juni 1828. Han dog i Paris den 5 augusti
1891. Han uppfostrades i en mycket enkel borgerlig omgifning — hans far var
vaxljushandlare — men i ett mycket religiöst och mycket slilla hem. Han var alltid varmt
fästad vid sin familj liksom vid sin födelsestad, där han utfört så många af sina arbeten.
Han studerade först i en klosterskola och visade där sin håg för teckning, som i början
bekämpades af fadern, men sedan fick lof att fritt utveckla sig på hans mors och mostrars
förbön. Efter förberedande studier för en lärare i staden skickades han till Paris och
anbragtes i Hippolvte Flandrins ateljé 1848. Inflytandet af denne mästare, hvars talang
och karaktär passade så bra för den unge artisten, tryckte en stark prägel på begynnelsen
af hans bana. Spåret däraf var länge märkbart, och det synes ännu i hans Apostlarnas
nattvardsgång i Luxembourg, målad 1861. Hans första salongstafla är af 18.78, det år, då
han fick det andra Rompriset. Ar 1856 fick han också endast det andra, men lack vare
att priset ej utdelats föregående år, kunde han fara till Italien. Vistelsen där satte sin
afgörande stämpel på hans talang liksom pa alla hans konstnärliga meningsfränder. I
Rom knöt han bekantskap med Gustave Moreau, och i hela sitt lif möttes de i sin
dyrkan af samma ideal: plastik och uttryck. Han i sin tur slog sig på antikens myter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
