Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionen. Han är i denna punkt långt mera besläktad med Fantin, Legros, Bracquemond
och Puvis än med gruppens landskapsmålare, ehuru han har varit i allra högsta grad
känslig för luftspelets lagar, för dagrarnas och reflexernas lek, liksom han på samma
gång hos sig förenade en oefterhärmlig tecknares och en sällsynt kolorists skenbart
oförenliga förtjänster. Edgar Hilaire Germain de Gas, som skrifver sig Degas helt enkelt,
är född i Paris den 1!) juli 1834, kom till École des Beaux-Arts 1855, i Lamothes ateljé,
men som de verkliga artisterna på
den tiden utvecklade han sig
företrädesvis i Louvre, där han kopierade
mycket. Han besökte Italien, gjorde
en resa till Amerika, hvarunder han
målade den egendomliga tallan i Paus
museum: Interiör från ett
bomnlls-faktori i Neiu-Orleans. Han utställde
för första gången på Salongen 18(55
ett tämligen romantiskt ämne:
Krigsscen från medeltiden, utfördt i
en procedur, som han sedan a
använder med förkärlek. Ar 18(5(5
insände han en sleeple-chase-bild, ett
förspel till hela den serie han sedan
ägnade åt dessa studier af
kapplöp-ningshästar på arenan med brokiga
jockeyer i grå atmosfär. Han
återupptog och fortsatte Gérieaults
tradition, liksom den efter honom upptogs
af John Lewis Brown. Ar 1868
utställde han porträttet af fröken E. T.
med anledning af baletten Källan, och
del är kanske ursprunget till hela den
utomordentliga dansösserien med sitt
ojämförliga behag, t. ex. den utsökta
Dansös på scenen i Caillebottes
samling, eller med sin bismak af
egendomlig ironi. Ty karaktären hos
Degas’ konst ur lilosofisk synpunkt
är en ytterlig objektivitet och, trots
hans friska, blomstrande kolorits vårliga härlighet, ett slags bitande pessimism, som njuter
af att hos kvinnan, föremålet för mannens dyrkan, framvisa de lunsiga formernas oskönhet,
åtbördernas löjliga puerilitet, allt det rent animala. Så har han jämte sina »stjärnor målat
de groteska Figurantskorna i Luxembourg och en hel cykel af kvinnor vid sin toalett,
»kvinnor, som kamma sig, tvätta sig eller torka sig», förmodligen inspirerade af Outamaros
och Kiyonagas japanska serier af kurtisaner, aktriser och damer vid sin toalett. Ty Japan,
som nyligen upptäckts af en bland dem, Bracquemond, hade på hela gruppen af realister
Edgar Hilaire Germain Degas: Kvinna vid sin toalett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
