Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristus knackar, med en lykta i handen. Sinnrika människor ha räknat ut, att det finns
ända till fem olika ljuskällor på tallan: månskenet på himlen, stjärnorna, Jesu gloria,
lyktan och frosten, som täcker blommorna. Hur pretiös än symbolismen är och hur
pedantiskt petigt utförandet, som dock alltid håller sig till naturen, är taflan emellertid
ett af den moderna
idealismens egendomligaste
och ädlaste verk.
Ehuru prerafaeliterna
framträdt på flera af de
stora utställningarna i
Paris, gjorde de dock intet
varaktigt intryck på den
franska publiken. Den
konstnär, som tycktes
utgöra en inkarnation af
prerafaelismen, lät aldrig
sitt namn efterföljas af de
tre kabbalistiska
bokstäf-verna P. R. B., han var
ej en af de sju, och han
stod ej i annat samband
med denna rörelse, än att
en af dess grundare var
hans lärare och hans vän.
Denne konstnär är Sir
Edward Burne-Jones. Han
föddes i Birmingham den
2.S augusti 1833, erhöll en
gedigen humanistisk
bildning och visade i hela sill
lif stor kärlek till
litteraturen. I början var han
bestämd för den
prästerliga banan och kom in
vid Exeter College i
Oxford 1853. Men då hans
Edward Burne-Jones: The merciful Knight (deri barmhärtige riddaren). artistiska kallelse vaknade,
begaf han sig till London
1856 i afsikt att utveckla den och skyndade genast till Rossetti, hvars första arbeten väckt
hans lifliga beundran. Prerafaeliterna voro redan skingrade. Burne-Jones slöt sig till sin
lärare och en kamrat från Exeter College, som älven ursprungligen skulle bli präst, William
Morris, och de bildade snart under uppmuntran och stöd af Skönhetens store apostel.
Ruskin, ett slags förening af estetisk, moralisk och social karaktär för att pånyttföda
konstindustrien och sprida del skönas idé ända till den fattiges boning. Det är denna rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
